- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
444

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Teknik och försvarsorganisation. Av J. Åkerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

444 J. ÅKERMAN

tekniska erfarenhet ej påtalats förr än med inlägg som detta eller
kapten C. E. Ljungdahls artikel i denna tidskrifts femte häfte i år1.

Det är också begripligt, att kapten Reuterswärd vänder sig mot
Försvarsrevisionens underlåtenhet att diskutera de taktiska och
tekniska erfarenheterna från världskriget. En sådan diskussion
är dock nödvändig för att komma till en riktig avvägning mellan
truppslagen och till en lämplig organisation inom desamma. Nu
är det ju möjligt, att ett sådant övervägande gjorts i den
hemliga delen av betänkandet i samband med materielfrågan, men
såsom handlingen presenteras med knappast några uttalanden
härom i själva texten och en ytterst kortfattad p. m. av det
militära sekretariatet, frestas man antaga, att revisionens
ledamöter icke kunnat förneka betydelsen av det nya, men ej heller
velat sätta sina namn under några uttalanden om
konsekvenserna härav. Vare härmed huru som helst, vill man i revisionens
betänkande lära något av allt det, som nu efter kriget
sysselsätter den militära världen och som blötes och stötes av ett otal
krigserfarna officerare i de länder, som deltogo i kriget, då blir
man besviken. Ränningen i det digra betänkandet är den gamla
kända från föregående härordningsförslag. Men ligger månne
skulden härtill hos sekretariatet, såsom kapten Reuterswärd
tycks vilja göra gällande, är den ej snarare att söka i själva
revisionens sammansättning? Var det en rimlig uppgift att låta
en del aldrig så framstående civila politiker söka — för att
begagna R:s egna ord — »den definitiva ordning, som borde
ersätta de brådstörtade, heterogena problemlösningar, som
tillgripits i världskrigets vilda hets»? Vi kunna väl vara överens
om, att för den uppgiften lämpade sig icke en parlamentarisk
kommitté, den kunde endast lösas av en samling fackmän med
tillgång till trupp och materiel.

De organisationsproblem, som mötte denna försvarskommité
voro vida svårare än de som kommit på de föregåendes lott,
ty den militära bearbetningen av världskrigets erfarenheter var
för vår del icke avslutad, då revisionen började sitt arbete och
den är det icke ännu trots de försök, som till stor del på
revisionens initiativ utförts 1921 och senare.

Detta förhållande borde ha gjort revisionen betänksam att
söka giva härens organisation en definitiv utformning, och än

1 Redan 1920 antyddes denna långsamhet i Svensk tidskrift (sid. 386) i en
artikel betitlad Lantförsvarets förfall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free