Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Teknik och försvarsorganisation. Av J. Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 J. ÅKERMAN
misslyckades. Övertygelsen om materielens förmåga att skänka
seger tycks, säger man vidare, icke under kriget ha varit så
stark, ty då hade man väl ej så ivrigt ropat efter amerikanska
soldater, utan nöjt sig med materiel, som lättare och hastigare
kunnat fås. Man pekar slutligen på de färskaste
krigserfarenheterna, kriget mellan grekerna och turkarna, där de förra trots
stor materiell överlägsenhet blevo grundligt besegrade.
Det anförda må vara nog för att ge en antydan om, i vilken
riktning invändningarna mot »maskinarmén» gå hos utländska
militärförfattare, vilka icke behöva på dess debetsida uppföra vare
sig några större avprutningar i fråga om härordningen i övrigt
eller ett minskat värde på grund av terräng och klimat. Vi
däremot måste taga hänsyn till dessa omständigheter, då vi
avväga »maskinarméns» fördelar och olägenheter. Ty hos oss skall
ju enligt kapten Reuterswärd »maskinarmén» köpas genom
försämring av en redan förut knapp utbildning samt genom
indragning av mycket kavalleri och ungefär 1/s av infanteriet.
Och härtill kommer, att Norrland lika litet är något Champagne
som mellersta Sveriges kustlandskap äro något Flandern.
Denna olikhet i terräng framhålles också för östra Finlands
del av en framstående finländsk militär författare, överstelöjtnant
Heinrichs, vilken upptagit kapten Reuterswärds artikel till
granskning. Den finländske officeren tager bestämt avstånd från kapten
Reuterswärds övervärdering av tanks i vår nordiska terräng.
»Alla lärdomar från världskriget låta sig icke», säger han så
sannt, »utan vidare acklimatisera i Norden.» Av lätt förklarliga
skäl accepterar han däremot med glädje den franske generalen
Buat’s av Reuterswärd anförda uttalande, att teorien om
numerärens stora betydelse är felaktig, men hur sympatisk han än
ställer sig till kapten Reuterswärds starka framhävande av de
tekniska hjälpmedlens värde, kommer han dock till den riktiga
slutsatsen, att »det är med trogna hjärtan och goda krigsmaskiner
i förbund man bryter numerärens herravälde».
Även vi ha all anledning att med glädje hälsa varje medel,
som bryter numerärens herravälde. Vi ha också — icke minst
under de senaste decennierna — sökt sådana medel icke endast
genom att hos befäl och trupp ingjuta en god anda utan också
genom att i möjligaste mån anpassa vår taktik och våra
stridsmedel efter terräng och klimat på våra sannolika
krigsskådeplatser. Och skulle vi därvid, såsom i fråga om skogsstrider,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
