Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10. 12. 1923 - Stockholms universitet - Diskussionen om det senaste litterära Nobelpriset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 575
äro ej vad Stockholms universitet behöver; i den mån dylikt över
huvud taget har något med saken att skaffa, hör det till de särskilda
högskolorna, och även för deras del överskattas betydelsen därav
vanligen i högsta grad, särskilt av arkitekterna. En av de stora
fördelarna med universitetstanken, sådan den här skisserats, är att den ej
ställer några anspråk på mecenater, de må heta riksdag,
stadsfullmäktige eller bankdirektörer, att med andra ord vetenskapens och
det vetenskapliga arbetets egna krav här ensamma borde kunna ge
utslaget. Stockholms universitetet är en andlig enhet, och för den
liksom för allt annat arbete som riktar sig mot människans inre
uppgifter gäller satsen: plain living and high thinking.
Som den särskilt på radikalt håll med konsekvent
och beundransvärd konservatism bevarade
traditionen bjuder, har även detta år Svenska
Akademiens val av nobelpristagare befunnits i allra högsta grad
otillfredsställande. William Butler Yeats, som tillerkänts den vittra
belöningen, har visserligen icke förklarats alldeles ovärdig; tvärtom har man
i allmänhet varit ganska ense om att beteckna honom som en bland
de intressantaste gestalterna inom våra dagars europeiska litteratur.
Men trots detta har hans val inom vårt lands känslotänkande
vänsterkretsar betecknats som olämpligt, icke därför att man velat
underkänna honom själv utan därför att han ansetts ha fått ett oberättigat
försteg framför en annan värdigare, nämligen Thomas Hardy. Och
icke nog med detta. Man har också »mit Heftigkeit und mehrenteils
mit grosser Unbescheidenheit» påbördat Svenska Akademien att hava
valt Yeats icke av ärligt uppsåt och i övertygelse om hans
diktnings betydelse utan mot bättre vetande, av politiska skäl, av ovilja
mot England och av välberäknad önskan att stöta den bildade
engelska opinionen så effektivt som möjligt för huvudet. Akademiens
medlemmar förutsättas med andra ord vara ett slags hemliga
Hardyentusiaster, ehuru andra och litteraturen ovidkommande synpunkter
förmått dem att inför det slutliga valet svika sina innersta åsikter
och i stället för Wessexhedarnas diktare kröna den keltiska
renässansens främste representant. Därför ha pennorna satts i rörelse,
och därför har Svenska Akademien ännu en gång — för vilken i
ordningen må överlämnas åt de statistiskt intresserade att fastställa —
fått bära upp den sedvanliga raden av beskyllningar för
omdömes-löshet, efterblivenhet och inkompetens. Den utom de direkt
intresserade kretsarna stående allmänheten känner sig inför förhållanden
sådana som dessa ej utan skäl en smula häpen; hur skall man
kunna utdela ett litterärt pris, frågar man sig, när den valde, trots
det att han oemotsägligt fyller alla betingelser, ändå icke anses
lämplig och värdig? Prisutdelarens ställning, vanligen i och för sig föga
avundsvärd, förefaller onekligen under dylika omständigheter rent
av omöjlig.
Så som saken för närvarande ligger, kan det ha sitt intresse att
granska den vältaliga, fastän måhända något hetsiga kritikens egent-
Diskussionen om
det senaste
litterära Nobelpriset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
