Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 4. 3. 1924 - Zagreb mot Belgrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 151
för de så småningom allt högljuddare kraven på hänsyn till Kroats
ens historiskt givna villkor. Motsatserna skärptes; appellen till Wilr
^son under fredskonferensen hade mindre verkan än en sten som kastas
i sjön, och kroaterna funno sig lämnade åt sig själva. Vid valen tili
den jugoslaviska konstituanten i nov. 1920, de första i Kroatien efter
allmän och lika rösträtt, framträdde Radicpartiet med programmet,
att den kroatiska nationaliteten som sådan, alltså som nationalitet,
icke som stam eller gren av något jugoslaviskt folk, skulle tryggas
till sitt fortbestånd i federativ anslutning till »broderfolket» i Serbien.
Valen gåvo Radie och hans anhängare ett väldigt uppsving, 230.000
röster av 440.000 avgivna, 49 mandat av 93 möjliga. Och i
överensstämmelse med Radies förklaring två år tidigare stannade de valda
hemma, lämnande sina bänkar i skuptsjtinan tomma. Härigenom
förenklades visserligen högst avsevärt det intrikata parlamentariska
problemet för kabinettet Pasic, eftersom ju den frånvarande delen av
oppositionen icke krävde några direkta hänsyn. Men ställningen måste
i längden bli obehaglig, icke minst därför att den stora kroatiska fron^
den, bildad av Radicpartiet och några därav attraherade smärre grup^
per, märkbart Inverkade på slovenernas och vissa museimaners
hållning. Slitningar, anklagelser, processer och hänvändelser utmärkte
den följande tiden; ibland hette det också, att Radie vore sinnad att
uppgiva det passiva motståndet, komma till Belgrad med de sina och
störta Pasic. Valen till skuptsjtinan i mars 1923 framhävde yttermera
bondepartiets överväldigande ställning i Kroatien; Radicgruppen
hemförde ."sjuttio mandat, och dess anda behärskade även städerna.
Omedelbart efter dessa val ägde vissa förhandlingar rum mellan Radie
och det härskande serbiska partiet, radikalerna, sedan även mellan
honom och de oppositionella demokraterna, i båda fallen dock utan
resultat. I stallet upplågade striden mellan Zagreb och Belgrad med
än större förbittring.
På sommaren beslöt Radie att göra slag i saken. Vederbörande
partiinstanser befullmäktigade honom att i utlandet inleda en
regelrätt diplomatisk kampanj mot Belgrad. Man synes ha menat, att
med makten av Radies personlighet mera skulle vinnas än genom
alla tidigare vädjanden och sändebrev. De serbiska myndigheterna
sökte fåfängt försäkra sig om hans person; han slapp ur nätet, säges
det, med tillhjälp av en engelsk konsuls väntjänster. Hans följande,
flera månader långa verksamhet i olika huvudstäder beredde honont
emellertid stora missräkningar. De dörrar han väntat finna öppnade
på vid gavel visade sig stängda. Visserligen hemsände han med jämna
mellanrum ur sin exil uppmuntrande segerbulletiner. Ännu i början
av december kunde han sålunda i ett brev från London meddela sina
trogna, att England, Italien, Amerika och Ryssland voro vunna för
hans tankar, som inom kort skulle föreläggas en storpolitisk
konferens. Meningen vore att av Kroatien-Slavonien-Dalmatien,
Bosnien-Herzegovina, Fiume, en del av Voivodina och Slovenien bilda en
kroatisk förbundsstat, förenad med ett självständigt Montenegro och
ett oavhängigt Macedonien — Serbien nämndes icke! Det var natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
