Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om lönevillkor och kompetensfordringar för lärarebefattningar vid de allmänna läroverken. Av A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 A. G. HÖGBOM
som kompensation för sagda utgiftspost och slutsumman sålunda
ungefärligt kunna sättas till ovan antagna belopp.
Under förutsättning av oavbrutna studier skulle
lektorskompetensen kunna vara förvärvad vid omkring 28 års ålder, men
i verkligheten blir åldern genomsnittligt över 30 år, av liknande
grunder, som redan anförts på tal om adjunkterna. Man bör
icke heller alldeles förbise, .att många av ekonomiska
svårigheter tvingas avbryta studierna på graden efter att ha ådragit
sig en skuldbörda, för vilken de ha ingen eller ringa
kompensation att påräkna i sin framtida verksamhet.
Medelåldern för vinnande av lektorat är nu (1919—1922)
ungefär 38 år och har på senare tid haft tendens att stiga; den var
under närmast föregående period ej fullt 33 år. Under
närvarande förhållanden skulle alltså lektorsaspiranten, om han
förvärvat sin kompetens inom kortast beräknade medeltid, ha att
uppehålla sig omkring ett årtionde såsom e. o. lärare, adjunkt
eller eventuellt docent, i alla dessa fall med en genomsnittlig
årsinkomst av låt oss säga 6—7,000 kronor, innan han kan
påräkna eit lektorat. Det är tydligt, att skuldräntor,
livförsäkringspremier, skatter och pensionsavgifter jämte de egentliga
levnadskostnaderna i övrigt icke under denna tid kunna lämna några
väsentliga överskott till amortering av den till 30,000 kr.
uppgående studieskulden. Lektorslönen, när man äntligen kommit
därhän, blir då, sådan den nu är (i andra lönegraden, tillfälligt
lönetillskott och dyrtidstillägg medräknade, omkr. 9,000 kr.), ännu
otillräckligare för amortering av denna skuld än adjunktslönen
för den skuld den har att avbetala, särskilt om man tar i
betraktande den 5 år senare uppnådda utnämningsåldern för
lektorer. Att inemot 40-årsåldern stifta familj med nämnda skuld
över sig är en så vansklig sak, alt man nästan får räkna med
gifta lektorer såsom undantagsfall i framtiden, om ej de
ekonomiska förhållandena bliva föremål för mycket väsentlig
förbättring. Men en lärarekår med den maktpåliggande uppgiften att
också verka som uppfostrare, vilken till största delen blir
tvungen till celibat och till därmed ofta följande uteliv, kan icke
anses önskvärd. Vad är då att göra?
En verkligt effektiv lönehöjning är väl under nuvarande
förhållanden och närmaste framtid icke att påräkna. Man måste
taga andra möjligheter i övervägande, närmast då sådana som
gå ut på studietidens och kompetensfordringarnas nedsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
