Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De franska bildhuggarna vid Tessins slottsbygge. Av Tord O:son Nordberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 TORD O.-SON NORDBERG
Under den följande tiden införskrevos inga flera samlade
kolonier, men den ene franske mästaren efter den andre anställdes
vid slottsbyggnaden.
Den förste bland ornamentsbildhuggarna, vilkens verk man
tack vare verifikationerna kan identifiera, är Jean Bourgaignon.
Han hitkom hösten 1735 och avreste 1741. Hårleman tyckes
emellertid icke ha varit vidare nöjd med hans skicklighet, och
i flera fall synas också hans verk ha överarbetats av andra efter
hans avresa. Det är i mellanvåningens inredning, i galleriet,
de båda åttkantiga kabinetten och matsalen, som vi finna
spåren av Bourguignons hand.
När Bellette definitivt bestämt sig för att avresa, införskrevs
i hans ställe C karies-Guillaume Cousin, som anlände till
Stockholm på försommaren 1737. Med denne hade man till
slottsbyggnaden förvärvat en figurskulptör av stor skicklighet och
begåvning. Han tillhörde en gammal skulptörfamilj och hade fått
sin utbildning hos bröderna Coustou i Paris. På slottet fick
han genast ta itu med utsmyckningen av rikssalen, den jämte
slottskyrkan rikaste rumsinteriören fr. 1700-talet i Sverige. Han
högg 1737—1741 de tio allegoriska amoringrupperna, vilka äro
placerade mellan fönstren på kornischen. Det sistnämnda året
utförde han dessutom änglarna med konungakronan över
gavelväggens fönster och följande år de båda sittande
kvinnogestalterna på var sin sida om tronen å kornischen, vilka framställa
Religionen och Mildheten (senare kallade Prästeståndet och
Adeln). Förmodligen är också den sittande kvinnogestalten längst
västerut på södra långsidan, som föreställer Arbetsamheten(?), av
Cousin.
För slottskyrkan gjorde han 1743 och 1745 gavelväggarnas
båda grupper med änglar hållande språkband. Under denna
tid utfördes också de tio hermerna på västra slottsfasaden.
Cousin har även utfört Karolinska gravkorets skulpturala
utsmyckning och var verksam som porträttskulptör. Främst står Cousin
som barnskildrare. De lekande barnagestalterna i rikssalens så
skickligt beräknade puttigrupper äro utan tvivel hans förnämsta
verk och kunna mäta sig med Bouchardons, under det att väst
fasadens hermer äro ganska släta. Cousin lämnade Sverige 1747.
Nästa fransman som kom till Stockholm var Jacques-Philippe
Bouchardon, den förnämste bildhuggaren under rokokotiden i
Sverige. I juli 1741 underskrevs kontraktet ay honom och Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
