Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser. Av J. Guinchard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 J. GUINCHARD
kalla Västerns kulturfolk. Bland dessa intager vårt land, trots
sin kvantitativt blygsamma ställning, dock redan nu och sedan
länge en kvalitativt betonad plats. Det kommer att i första hand
bero på oss själva, om vi skola få behålla denna plats.
Efter de närmast förut anförda, kanske något mörkt betonade
utsikterna, skulle jag emellertid vilja inpassa- ett par ord
angående det oberättigade i att vara alltför pessimistisk,
åtminstone om man ser på världens försörjningsmöjligheter i dess
helhet. De lokala friktionerna lära vi icke komma ifrån.
Som jagj inledningsvis antydde, är det icke värt att sträcka
blicken så långt, att man spekulerar i en avlägsen framtids
världsutveckling, genom att ur nutidens trånga synvinkel se teoretiskt
och pessimistiskt på utvecklingen, med utgångspunkt allenast från
vår nuvarande förmåga att behärska naturkrafterna.
Vad veta vi om teknikens förmåga om några decennier att i
skilda former tillgodogöra oss den energi, som solen med
slösande hand dagligen och stundligen strör över oss, både i form
av vind och väder, ebb och flod, regn och vattenfall, värme
och växtlighet? Icke förglömmandes vad vi redan fått upplagt
i förråd i form av kol och oljor. Och än mindre veta vi om
möjligheterna att utvinna och nyttiggöra de ofattbart stora, bundna
energimängder, som atomerna innehålla och som vi nu på en
liten enstaka punkt — radium-emanation — tagit i vår tjänst.
Vi ha därför ingen anledning att se så mörkt på
utvecklingsmöjligheterna i stort, som en del forskare — företrädesvis
ickenaturvetenskapsmän — för sed hava. Särskilt en del ekonomer
se enligt mitt förmenande — i någon mån kanske hypnotiserade
av Malthus’ åskådning — utvecklingen av världens
näringsmöjligheter för pessimistiskt. Teknici kanske å andra sidan
överskatta teknikens förmåga att städse hålla jämna steg med
befolkningens näringskrav. De förbise den farliga bristen på
syn-kronism härutinnan. Sanningen ligger väl här som ofta
någonstans mitt emellan, sannolikt dock närmare teknikens uppfattning.
Allt liv och all utveckling är dock ytterst en fråga om energien
och dess tillgodogörande. Det har hittills visat sig, att tekniken,
om än något ryckvis, i stort sett löst problemet att i samma,
t. o. m. hastigare, takt än jordens folkmängd utvecklat sig, låta
näringsmöjligheterna genom energiens bättre utnyttjande följa
med och trolla fram mera näring ur jorden och ur allt sämre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
