Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AKADEMISKA STUDIERNAS
REFORMERING
AV PROFESSOR ELI F. HECKSCHER
f 11 ill en akademikers glädjekällor just nu hör det, att frågan om
X de akademiska studiernas rätta ordning kommit under
allvarlig diskussion och knappast låter sig undanskjutas, såsom skett
alltför länge och alltför många gånger. Hittills är det kanske
främst från studenternas sida som kraven på förändring gjort sig
hörda, men intresset har icke saknats hos de akademiska lärarna
heller, och man må hoppas att det även hos dem skall spridas
och fördjupas, så att de åtminstone icke slå dövörat till, när
stu-deiitkommittéernas utformade planer föreläggas dem.
Ty mer än kanske i något annat land ligger avgörandet i Sverige
i universitetens och högskolornas egen hand. Här hos oss —
liksom principiellt sett också i flertalet andra länder — utgöra
universiteten nära nog den sista resten av de självstyrande, offentliga
korporationerna inom staten, de representera en medeltida
sam-hällsreform som hade sin hemvist inom ständerstatens typ och
fått sin starkaste utformning i skråväsendet. Själva ordet
universitet utgör en påminnelse därom, ty det betyder icke alls
någonting universellt, såsom även vissa akademiskt bildade människor
synas föreställa sig, utan helt enkelt korporation eller
självstyrande samfund, och det är en lustig tillfällighet, att den äldsta
urkunden till det svenska skråväsendets historia, nämligen brevet
om skräddarnas organisation i Stockholm år 1356, betecknar
denna med uttrycket »skräddarnas universitet» (universitas
sar-torum),
I Sverige har denna universitetens självstyrelse kanske nått
längre eller bevarats starkare än på de flesta håll, och svenska
professorer torde höra till världens maktfullkomligaste människor,
med fullständigt autokratisk rätt att godkänna och underkänna
sina studenter, utan medverkan eller kontroll av sådana examens
-kommissioner eller censorer som torde förekomma i nära nog alla
länder. Det har också ibland varit på tal att beskära universi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
