- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
481

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sverige i Genève. Av N. Liliequist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE I GENEVE 481

anda, har på detta sätt sekretariatet begynt omvandlas från att
vara det avsedda: en för alla förbundsstater i lika grad
gemensam, rent internationell organisation med ett från särstaterna skilt
ändamål till att bestå av en rad delegationer från olika länder,
delegationer, som efter förmåga arbeta för hemstaternas intressen.

Av större fara än denna kan icke folkförbundstanken hotas.
Så mycket allvarligare är den, som denna utveckling icke
inskränkt sig till topparna av sekretariatet. Långt ned, på
underordnade befattningar sträcka sig verkningarna av detta system,
och ingen vågar bestrida, att stormakterna gjort vad de kunnat
för att tillförsäkra sig inflytandet på och kontrollen över även
det löpande arbetet inom folkförbundet. Även på denna punkt
— jå icke någon punkt, utan en bred front — avlägsnar sig
folkförbundet alltmera från det ideal, som dess stiftare
uppställde.

Under dessa förhållanden vore det oförklarligt, om icke en
växande misstämning skulle vinna insteg även bland
generalsekretariatets egen personal och särskilt bland de män och kvinnor,
som lämnat sina hemland i tro att i Geneve, om någonstädes,
finna något annat än en blott kopia av efterkrigsvärldens
politiska världsbild. En verklighet, som så hårdhänt väckt dem ur
den vackra drömmen om en ny tid i förhållandena mellan folken,
kan icke heller bjuda en god jordmån för den arbetsglädje, utan
vilken varje tillväxt blir svag och långsam, och utan vilken
arbetets frukter låta vänta på sig.

Grundsatsen om förtjänst och skicklighet som ensam princip
för besättande av platserna i sekretariatet och för befordran från
lägre befattningar till högre har sålunda fått avstå från den
ställning, som tillkommer den ensam, och nedsjunkit till föga
mer än en hjälpreda i sådana fall, då inga nationella hänsyn
spela in eller då de göra det med likvärdig styrka. Det bör
anmärkas, att detta icke har tillämpning blott på förhållandet
mellan förbundets mäktigare och smärre medlemsstater. Satsen
gäller även inom dessa kategorier var för sig. Mer än en
förtjänt arbetare i folkförbundets vingård har förvisso till sin egen
ofärd fått besanna, att han icke med tillbörlig beräkning valt
platsen för sin entré i världen.

Grundsatsen om nationalitetens betydelse för besättande av
platserna i sekretariatet vilar väl icke på en helt oriktig tanke.
Den flyter ur samma källa, där den proportionella valmetoden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free