Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 25 februari 1930 - Tullfredens problem - En nyttig bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska varorna lidit mindre därav än de flesta andra länders; men
knappast den mest optimistiske väntar väl någon större förändring på
denna punkt genom åtgärder av ett förbund som Amerika rent av vägrat
ansluta sig till.
Den motsatta väg, som borde förtjäna att åtminstone försökas, vore
därför att söka kontakt med de länder som ha en annan inställning
än Italien och Frankrike — m. a. o. att söka få till stånd ett
frihandelsblock. Det är ingen tillfällighet att just de ex-neutrala äro närmast
att medverka i en sådan uppgörelse, sålunda utom de nordiska
länderna Nederländerna och Schweiz. Under den nuvarande regeringen i
England är detta lands intresse för internationell frihandel
omisskännligt — och om något land har allt att vinna därpå och att förlora på
motsatsen är det väl också landet med den största utrikeshandeln, vem
som än regerar det. Men t. o. m. protektionismens gamla högborg
Tyskland är mindre enhälligt övertygat om lämpligheten av denna dess
gamla politik än det varit och sålunda icke otänkbart som led i en
sådan kedja.
Huvudsaken är att man visar sina syften i handling och ej i ord.
Ord har det alltid funnits överflöd av i internationella förhandlingar,
icke minst från de vältaligaste folkens sida, men de ha sällan givit
näring åt vare sig kropp eller själ. När frihandeln vann sina hittills
enda internationella triumfer, i det från Cobdens och Gladstones
England samt Napoleon III:s Frankrike utgående traktatsystemet, så var det
inga kongresser som skapade dess segrar, utan formliga, bindande
överenskommelser mellan intresserade makter; och t. o. m. sådana
åtgärder hade varit alldeles ur räkningen, om icke England hade visat
vägen genom att alldeles på egen hand och utan »kompensation» göra
slut på det mesta av sitt gamla tullsystem. Den — låt vara något
överdrivna — beundran för Sveriges ekonomiska landvinningar som
råder i en stor del av världen, framför allt i våra närmaste
grannländer, ger oss i denna stund en starkare moralisk prestige i
riktning av en sådan politik än kanske någonsin förr varit fallet; och
det förefaller som en icke föraktlig svensk insats att arbeta för den.
Men i så fall får man avsvärja de tomma demonstrationerna för en
efter allt att döma ouppnåelig enighet mellan alla världens folk, lika
mycket som man får upphöra att glädja sig åt misslyckandet av alla
internationella strävanden på området. Ingendera är realpolitik, och
realpolitik är vad som behövs, här liksom på andra områden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
