Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Pan-Amerika och Pan-Europa. Av R. Erich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en rörelse, som väl dock kunde tänkas utveckla sig till en
verklig maktfaktor först om de ifrågakommande staterna förenade
sig till en federation, mer eller mindre motsvarande den, som
av de från det brittiska väldet emanciperade nordamerikanska
fristaterna i tiden grundlade. Huru man än må bedöma dessa
olika utslag av panamerikansk mentalitet — den rena, som går
ut på ett slutet Amerika, och helst givetvis omfattande även
Canada, och som för denna enhet vill skapa bl. a. en specifik
amerikansk mellanfolklig rätt, till vilken förslag redan
förefinnas, och den partiella, i halvkontinenter tudelade, som, för att
tala i stora drag, skiljer mellan Nord- och Sydamerika — hur
man än ser på dessa tvenne linjer, så finnes verkligen redan
nu en svag början till en under Förenta Staternas ledning
organiserad panamerikanism, en s. k. panamerikansk union, vars
stolta marmorpalats reser sig i U. S. A:s huvudstad och som
av sina anhängare icke så sällan framhålles såsom en motsats
till det oorganiserade Europa. Detta innebär emellertid en
mycket stor överdrift. »Unionen» i fråga är såsom sådan icke någon
aktuell, utan på sin höjd en potentiell maktfaktor. Det är icke
den som dirigerar det storpolitiska spelet mellan de
amerikanska staterna, och den har hitintills knappast grundlagt några
bestående politiska förpliktelser och kan knappast sägas
erbjuda sina medlemmar några trygghetsgarantier. T. o. m. en
sådan övertygad anhängare av panamerikanska idéer som den
bekante chileanske rättslärde Atejandro Alvarez har i sina
vetenskapliga och apologetiska skrifter måst medge, att denna union
icke besitter några befogenheter av politisk natur och icke är
kallad att bilägga några mellanfolkliga tvister, Vad den i
princip proklamerade likställigheten mellan alla amerikanska stater
beträffar, så har varken den eller den ärevördiga
Monroedoktrinen förmått ur Amerikas mellanfolkliga liv utesluta intervention
och finanskontroll, utövade efter ganska imperialistiska maximer.
Den rörelse, som resulterat i den nuvarande »unionen», tog
sig redan år 1890 ett blygsamt yttre uttryck i den enligt beslut
av den första internationella amerikanska konferensen inrättade
interamerikanska kommersiella byrån, som sex år senare
reorganiserades, Det var emellertid först den fjärde interamerikanska
kongressen, år 1910, som efter en hel del föregående
utvecklingsskeden införde benämningen »Pan American Union» såsom
benämning för det gemensamma organet, medan de stater, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
