Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Det sjunde skolåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET SJUNDE
SKOLÅRET
DET torde fortfarande finnas en benägenhet bland svenskar att
överskatta vår folkbildning. Särskilt de, som ej kommit i kontakt
med gemene man i något främmande land och därför sakna
möjlighet att anställa direkta jämförelser, ha i allmänhet den
livligaste föreställning om den höga bildningsnivån i vårt eget land
och analfabetismens utbredning i andra länder. Turistande
främlingars för oss så smickrande intervjuuttalanden, vilka
registrerats som vore de frukten av grundliga undersökningar och ej
framstammats av artighet, ha bidragit att upprätthålla denna
föreställningsvärld. Att fransmän och engelsmän veta så litet om
Stockholm och Oslo, medan vi ha hört så mycket talas om Paris
och London, har gjort oss än mer fallna för självbeundran.
I alltför hög grad har diskussionen på senare tid om den svenska
folkskolan byggt på dylika pösande uppfattningar. Tidpunkten
torde vara inne att till fromma för sakligheten i debatten något
dämpa självförhävelsen. Rätta förhållandet är, att den svenska
allmänbildningen för närvarande ingalunda alls står särdeles högt
vare sig absolut — d:r Cederblads beväringsundersökningar! —
eller relativt, d. v. s. i jämförelse med de central- eller
västeuropeiska staterna. Detta gäller kunskapsmåttet; om den bildning,
som kan avläsas i allmän hyfsning, skola vi trots de oförnekliga
förbättringarna på sistone tala tyst. Att en del personer utan
högre utbildning i vår i många hänseende storartade frivilliga
bildningsrörelse eller annorledes förvärvat sig de
aktningsvärdaste kunskaper, är visserligen en källa till nationell stolthet, men
frågan rör här icke undantagen utan regeln.
Tages den allmänna skolplikten till måttstock, finnes icke heller
därutinnan numera orsak till självförhävelse. Den sjuåriga
folkskolan är genomförd i bl. a. Norge, Danmark, Holland, Frankrike
och England; i Tyskland är folkskolan åttaårig, vartill i de flesta
gamla riksstater komma fortsättningsskolor ända upp till 18 års
ålder, i Österrike — t. o. m. i det fattiga Tyrolen — är den
åttaåriga skolan införd, i Schweiz’ kantoner växlar folkskolan mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0083.html
