Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 15 januari 1936 - Mammututredningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
som ingen begråter de negativa resultaten, skulle man cyniskt kunna
beteckna utredningskostnaderna i dessa båda fall som väl använda
statliga uppfostringsbidrag åt en utsvävande partiriktning. Man
måste dock i dessa fall principiellt brännmärka, att ett minoritetsparti
i regeringsställning slår under sig den statliga utredningsapparaten
för omogna privatsyften.
I fallet »mammututredningen» förhåller det sig visserligen
annorlunda, enär många av de »utredda» frågorna stå främst på
dagordningen hos alla partier. Men själva det ohanterliga
utredningsförfarandet har aldrig accepterats av det borgerliga riksdagsflertalet,
ehuru regeringen bekymmerslös! satt sig över varje tillrättavisande
riksdagsskrivelse. Frågor utan inre sammanhang ha hoprörts; en
snabbinventering måste alltid brista i grundlighet och de nya
utredningsdirektiven kunna därför bli skeva och direkt skadliga; de tänkta
många nya kommittéerna lia sannolikt ej fått värst mycket förarbete
undangjort utan torde få börja från början; dessutom saknas
garantier att regeringen, vare sig den nuvarande eller någon efterträdande,
verkligen respekterar anvisningarna. Det är svårt att föreställa sig,
att regeringens medlemmar själva verkligen kunnat finna
pytt-i-panna-receptet rationellt. Särskilt statsministern kan icke undgå
skenet att ha velat medelst systemet vinna uppskov med vissa
frågor, i några fall därför att ban eljest fruktade en för
socialdemokraterna oförmånlig borgerlig lösning, i andra fall därför att det
valtaktiskt synts honom bättre att kunna hänvisa till pågående
kommittéarbeten än att behöva möta riksdagsmajoriteten och
folkopinionen med färdiga förslag. En socialdemokratisk regering, som
ej sätter reformfarten på högsta växeln, är ingen klandervärd
företeelse, men en regering, som manipulerar med utredningsapparaten
i mot riksdagsmajoriteten illojalt syfte eller för att under valår
dölja sitt verkliga ansikte, saknar rätt att bli indignerad, om den
klandras härför. Dessa flagranta missbruk av utredningssystemet
ha endast kunnat iscensättas i medvetandet om den borgerliga
majoritetens försagdhet. Få de socialdemokratiska ministärerna hållas,
blir kommittéfloran så riklig, att doktorsavhandlingar om
utredningsväsendet böra behandla betydligt kortare perioder är den
trehundraåriga, som hittills förekommit.
Möjligen hade mail väntat, att »ståthållarplanen» skulle bli ett
tändande socialistiskt evangelium, brukbart som bekännelseskrift
och citatkälla under höstens valrörelse, ja, kanske några år framåt.
Betänkandet ger knappast bekräftelse åt ett dylikt antagande.
Fördenskull hade erfordrats, att det varit djärvare i ansatsen och mindre
sobert till formen. Det hedrar utredningsmännen, enkannerligen hr
Nothin, att de mestadels hållit sig på jorden och ej förletts att vilja
leverera simpelt agitationsmaterial. Deras värderingar av olika
uppslag eller deras anvisningar i omstridda frågor äro sakligt
utformade och förtjäna i en detaljdebatt en saklig prövning. Men även
denna måttfulla saklighet kan regeringen med sin taktiskt förslagne
ledare vända till sin fördel. Vis av de nedslående erfarenheterna
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
