- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
183

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hur utnyttjas vår levande försvarskraft? Av Sven Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsträckning hänsyn till ersättningsbehovet, och icke mindre än
50,000 utbildade värnpliktiga stå vid mobilisering till förfogande
att fylla förlusterna under de första krigsmånaderna. Detta
manskap tillhör huvudsakligen de äldre årsklasserna (11:e—15:e).
Genom att dessa värnpliktiga icke behöva tagas i anspråk
omedelbart vid mobilisering, kunna de erhålla en nödvändig kortare
repetitionsövning i depåerna, innan de sändas till fronten —
försvarskommissionens härordning räknar ju, liksom den nuvarande, icke
med någon utbildning i fredstid för de värnpliktiga under 5:e
t. o. m. 15:e värnpliktsåret.

Denna reserv av utbildade värnpliktiga borde, kan man invända,
finna bättre användning i form av verkliga truppförband
omedelbart vid mobilisering. Denna invändning återger samma
tankegång, som låg till grund för härordningarna före världskriget men
som underkändes av händelseförloppet. Dessutom bör
observeras, att en sådan användning skulle kräva dels särskild
utbildning i fredstid för beväringens äldre årsklasser, vilken utbildning
icke kan sättas lägre än en repetitionsövning, dels åtgärder av
organisatorisk och ekonomisk art.

Liksom beträffande ersättningsmanskapet fann man under
världskriget, att upprätthållandet av krigsindustrien och av det
ekonomiska livet överhuvud taget icke var tillbörligt beaktat i
krigsorganisationen. Man måste sålunda taga tillbaka massor av
personal från fronten för att nödtorftigt tillgodose detta behov.
Kravet på uppskov vid mobilisering för sådan personal, som
erfordras för näringslivets fungerande under krigstid, framstod
såsom en dyrköpt lärdom från världskriget.

Såväl i vår nuvarande som i den av försvarskommissionen
föreslagna härordningen tages tillbörlig hänsyn till detta krav. I runt
tal 50,000 man utbildat manskap, därav omkring 20,000 tillhörande
beväringen och resten landstormen, beviljas uppskov vid
mobilisering för att fullgöra sin civila verksamhet. Efter utgången av
de första krigsmånaderna beräknar man att detta manskap
avlöses med krigsinvalider eller med kvinnlig arbetskraft, varför det
utbildade manskapet kan tagas i anspråk för ersättning vid
fronten, när ovan omnämnt ersättningsmanskap blivit utnyttjat för
samma ändamål.

Behovet av handräckningsmanskap i fredstid har sedan 1926
fyllts och kommer även i fortsättningen att fyllas med fullt
vapenföra värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven. För närvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free