Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Litteratur
- Finlandssvensk skönlitteratur 1935. Av Olof Enckell
- Ture Janson: Egypti land
- Rabbe Enckell: Tonbrädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
Nött skriften är, men mäktig lever anden.
Ocli stormen gnyr och havet brusar än
i stolta ord om fjärranfarna män,
som svunno utan spår i Österlanden.
*
Säg, skall en gång, när ock vårt tusenåra,
mot solen styrda vikingtåg tar slut
och vad vi verkat plånas restlöst ut
som på det vida hav en drakes fåra,
skall då en hågkomst på den svenska stranden,
av sjunken sol ett sista eftersken,
om oss förtälja på en bautasten:
»De svunno utan spår i Österlanden»?
Ture Janson, vars egentliga verksamhetsfält är novellen och
kåseriet, har överraskat sina läsare med diktboken »Egypti land», den
enda han utgett sedan »Mitt Helsingfors», vilken utkom för mer än
tjugo år sedan. Samlingen visar att Jansons diktarpersonlighet
knappast liar sina främsta förutsättningar inom lyriken; detta är något
som hans versifikatoriska skicklighet inte kan överskyla. Längst når
han i några uddigt turnerade satirer och tillfällighetspoem.
Bland den yngre lyrikergenerationen, som år 1935 var ovanligt
rikligt representerad, förtjänar framför allt Rabbe Enckells »Tonbrädet»
att bli uppmärksammad. Hans överlägsenhet ligger på det
artistisk-måleriska planet; natursymboliken är hos honom sinnligt åskådlig,
de bildrika stroferna äro uppbyggda över lika strängt utformade som
konkret uppfattade iakttagelser. I sin tidigare produktion liar han
med förkärlek odlat den poetiska miniatyren, och detta har lett till
att lian i allmänhet betecknats såsom den drivne ciselören av lyriska
småting. I detta avseende innebär »Tonbrädet» någonting belt nytt i
hans alstring; kontakten med södern och antiken liar synbarligen haft
ett starkt ocli befriande inflytande på honom. Den omedelbara glädjen
över tingen och de fysiska sinnesintrycken ingå hos honom en
självfallen förening med en intellektuellt tuktad åskådning. Ett exempel
på hur det antika, sinnligt åskådliga i visionen och det modernt
nervösa i den poetiska linjeföringen smälta samman i Enckells lyrik ger
dikten »Aprilväder»:
När solen rundar väldig horisonten
och liögt uppe flammar till
ett spänningsfyllt ögonblick
innan skivan
svänger våldsamt fram ur dubbelgreppet
i diskuskastarens händer,
det ögonblickets middagshöjd
blir allt moltyst
som på en rännarbana.
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0204.html
