Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den nya tyska rättsläran. Av Edvard Gernandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan den skall vara ett yttre uttryck för de inom folket levande
sedliga krafterna och avse att skapa ett harmoniskt samhällsliv
samt göra det möjligt för de enskilda individerna att i lugn och
ro fullgöra sina värv; under ständig påminnelse om de plikter,
som åligga dem i deras egenskap av folkmedlemmar.
Följden av detta förändrade tänkesätt blir naturligtvis en
revolutionering av tidigare rättsuppfattning inom alla områden.
Under det att man förut ständigt lagt tonvikten på den enskilda
normens helgd och orubblighet, framhäver man nu med all skärpa
att det icke är den positiva formella paragrafen, vilken är helig
utan den rättsidé, som den skall vara ett uttryck för. Ett utmärkt
exempel på denna divergens i fråga om rättsuppfattning finner
man i fråga om den aktuella Locarno- eller Rhenlandskonflikten,
i vilken det franska formaljuridiska rättstänkandet ställt sig i
skarp opposition mot den nya tyska konkreta ordningsläran.
Under det att fransmännen lägga tonvikten på »de helgade»
fördragen, vilka, enligt deras förmenande, icke kunna upphävas eller
ändras utan iakttagande av en strängt formalistisk procedur,
betona tyskarna vikten av att man söker undvika att hamna i en
steril »pappersjuridik», vilken saknar varje kontakt med det
levande livet. Ser man objektivt på den tyska och franska
uppfattningen i Locarnokonflikten, måste man finna, att den
tyska »fria» rättstolkningen skulle underminera gällande
mellanfolkligt rättsordning, som grundar sig på respekt för ingångna
fördrag. Dock måste Tysklands handlingssätt i föreliggande fall
ses mot bakgrunden av att vederbörande fördrag slutits under en
nöd- och tvångssituation.
Det naturliga konkreta rättstänkandet kan väl icke betraktas
som en naturrättsfilosofi i gammal vedertagen mening. Den
saknar dels varje spår av naturrättens renodlade individualism, dels
även den ur denna individualism härledda positiveringen av de
naturliga rättigheterna. Det finnes sålunda ingen uppräkning av
vissa oförytterliga rättigheter, som individens frihet,
äganderätten och andra sådana av de gamla naturrättsklassikerna städse
åberopade gudomliga rättigheter. Då nationalsocialismen är en
organisk, rasligt betingad samhällsfilosofi och rättsordningen blott
är ett utflöde av densamma, blir följden att det icke kan finnas
några givna individuella rättigheter utan endast en
folkgemenskap. I begreppet naturlig ordning ligger dock, att
folkgemenskapen alltid utrustar individen med vissa privata rättigheter. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
