- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
571

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Statsfinanser och skattepolitik - Ny riksdag i Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjort klart för sig vilka konsekvenser hans resonemang leder till?
Vill han förorda en sänkning av spritskatterna, med alla de sociala
följdverkningar, som detta kan medföra? Om man följer hans
program och höjer den direkta beskattningen för att åstadkomma någon
slags teoretisk jämvikt mellan direkt och indirekt beskattning, så bli
ju icke därigenom de sociala olägenheter av en hög spritskatt, som
hr Wigforss klagar över, på något sätt minskade. Här måste
föreligga en lucka i tankegången hos den ivrige förespråkaren av skärpt
direkt beskattning. Hela broschyren bekräftar för övrigt
iakttagelsen, att även en begåvad man kan, när han blir besatt av en fix idé,
göra sig skyldig till ganska otroliga påståenden och slutsatser.

Skattefrågorna bliva i fortsättningen ännu mera än hittills
politiska förgrundsfrågor och kräva icke bara uppmärksamhet och
studium inom och utom den politiska fackmannakretsen, utan även ett
upplysningsarbete på bredare front. Ett värdefullt
utredningsmaterial framkommer undan för undan — kommunalskatteberedningen
under överståthållare Nothins ordförandeskap kommer helt visst att
lämna viktiga bidrag till detta — och småningom mognar hela det
stora skattekomplexet till avgörande. Det är av vikt att detta
avgörande icke dikteras av en alltför trång krets av politiska
sakkunniga. En reform, som skall kunna bli en bestående grundval för
landets skatteväsende, måste noga förberedas i folkopinionen och får
icke dikteras av synpunkter, som borde vara främmande för kravet
på en rättvis beskattning för tillgodoseendet av ofrånkomliga
statsbehov — men icke för ovidkommande politiska syften.

Ny riksdag i Finland.



Valen i Finland äga rum mitt i sommaren (1 juli). Man
börjar ganska allmänt bli ense om att denna tidpunkt
icke är särdeles lämplig; särskilt i ett land där jordbruket spelar
en betydande roll har det sina svårigheter att bedriva valrörelse
under maj och juni månader. Även med hänsyn tagen till dessa
förhållanden var striden emellertid i år påfallande matt. De stigande
konjunkturerna ha i Finland ej utan rätt skapat en optimism, som
på sina håll nästan överträffar svensk opinion före den senaste
krisen, och under dylika förhållanden bli de politiska konflikterna gärna
en smula dämpade.

Detta oaktat uppvisade slutsiffrorna, vilka som vanligt blevo klara
först ett tiotal dagar efter valet, en viss ökning i antalet röstande
(från 1,107,823 år 1933 till 1,174,132) och icke obetydliga förskjutningar
partierna emellan. 1933 hade den finska högern (samlingspartiet) gått
fram tillsammans med det nationella diktaturpartiet, den
»fosterländska folkrörelsen», vanligen betecknad med initialerna I. K. L.
Tillsammans hade de då förvärvat 187,527 röster; sedan högern nu
bestämt — t. o. m. mycket bestämt — tagit avstånd från de forna vännerna,
steg den sammanlagda siffran till 218,817, varav 121,341 på
samlingspartiet och 97,476 på I. K. L. Övriga partiers siffror blevo (1933 års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free