Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Hur skapas demokratiens »statsvilja»? Av Gunnar Svärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som vissa händelser, inträffade eller kommande, framkalla hos
majoriteten av de röstberättigade, som skall förmå dem att bilda
sig en åsikt, vilken herrar politici skola omsätta i handling.
Naturligtvis har aldrig mekanismen fungerat på detta sätt.
Troligen hade väl icke heller de något så när skeptiska av
demokratiens systembyggare föreställt sig ett fullt så idealiskt system.
Det är dock en sak att märka. De grundläggande teserna i detta
system äro skapade i ett gånget århundrade. De trängde sig fram
i en tid, då de rent tekniska resurserna voro så oändligt mycket
mindre, då försöken att skapa opinion naturligtvis icke voro
okända, men då de voro betydligt ofarligare. Praktiskt omsattes
de om än blott delvis i 1800-talets England. Hur Gladstone än
skrek, kunde han väl knappast samtidigt tala till mer än
femtusen personer, för att nämna en enorm siffra. I dag möter det
inga svårigheter för Karl Kilbom att samtidigt tala till fem
miljoner, om det finns så många, som ha den minsta önskan att höra
honom. Det är mig obekant, hur stor upplaga Times hade, när
den refererade Disraeli, om den nu gjorde det, men låt oss säga
några tiotusen. I dag refereras Göbbels i miljoner och åter
miljoner exemplar. Ville en rik man i dåtidens England få tillfälle
att sätta M.P. efter sitt namn, köpte han sig denna rätt på ett
eller annat sätt direkt; i dag köper han en tidning eller hyr några
timmar i radio.
Dels för att få några nästan karikerade exempel på vad denna
tekniska revolution betytt och betyder, med andra ord för att
göra klart, att det gäller ett allvarligt problem, dels för att rädda
min själ, skall jag tillåta mig några kända exempel från U. S. A.
Det fanns för några år sedan en man i det landet, som av
insiktsfulla politiska skribenter ansågs vara den största faran icke blott
för Roosevelt utan för hela samhället. Han hette Huey Long och
var som bekant Louisianas oinskränkte och inskränkte diktator.
Hans politiska karriär ansågs bero på tre ting: ett allmänt missnöje,
karlaktigt litet råbarkat, personligt uppträdande och skicklig
propaganda. En revolverkula stäckte hans väg, vilken mycket väl
kunnat leda till Vita huset. Samtidigt gasterade en välkänd komiker,
Will Rogers, i radio. En katolsk präst med ytterligt förvirrade
idéer slog sig ihop med denne. I senaten i Washington förelåg
till avgörande frågan om ratificering av U. S. A:s anslutning till
internationella domstolen i Haag. Majoritet ansågs säkrad. På
kvällen före avgörandet talade och gasterade nämnda herrar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
