- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
109

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MATERIALISTISK
OCH ANNAN HISTORIEUPPFATTNING


Av professor ELI F. HECKSCHER, Stockholm

Most current for that they come
home to men’s business and bosoms.

        Bacon.

I.



Huruvida den diskussion av den materialistiska
historieuppfattningen som nu först i korthet följer överensstämmer med
Marx’ uppställning av problemet må här alldeles lämnas å sido.
Marx har i verkligheten endast haft helt korta yttranden i ämnet,
och de äro begravda i lika djupa lager av kommentarier som något
bibelställe. Marx’ verkliga mening har stort intresse som bidrag
till 1800-talets idéhistoria, men här är detta icke vad frågan gäller,
utan vad jag åsyftar är diskussion av en historisk metod, och då
är det tämligen likgiltigt om den användning man ger uttrycket
stämmer med Marx’ innersta mening eller icke. Exempelvis på
den ekonomiska teoriens område skulle det icke falla den mest
inbitne gammalliberal in att anse någon fråga avgjord en gång
för alla genom vad som sagts av Adam Smith eller Ricardo; och
det finns icke mer anledning att studera historievetenskapliga
metoder efter vad Marx en gång liar menat eller icke menat.

Det faller sig emellertid icke alldeles lätt att veta vad man, även
oavsett Marx, rimligtvis har att inlägga i själva uttrycket
materialistisk historieuppfattning. Om det tas efter orden, så måste
innebörden vara materialismen som mänskligt mål, sålunda den
uppfattningen att människorna alltid strävat efter materialistiska
resultat. En sådan tankegång är ovanligt svår att acceptera för
vanliga människor, och jag skall icke uppehålla mig länge vid
den. Den sattes kanske på sin spets genom — jag tror — Feuerbachs
sats: »Der Mensch ist was er isst», människan är vad hon äter;
snarast utgör detta en fysiologisk samhällsuppfattning. Men också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free