Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tvåkammarriksdagens professorer. Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elis Hastad
att andra kammarens och riksdagens beslut ansågs hänga på hans
sakkunniga och auktoritativa votum. Och av liberalerna kring
sekelskiftet på Stockholmsbänken gjorde sig Curt Wallis känd
som en visserligen tillbakadragen men ideellt inriktad
socialpolitiker och Knut Kjellberg, förhjälpt av sin utomordentliga
talegåva, som en av kammarens ledande kulturpolitiker, i denna roll
överglänsande den ofta talande Warburg; tyngdpunkten i Gustaf
Kobbs stillsamma politiska verkande kom att ligga på hans
senare år, först som bankofullmäktig och därefter som
riksgäldsfullmäktiges förste deputerade. Vid bedömandet av
ifrågavarande vetenskapsidkares riksdagsinsatser bör det ytterligare
understrykas, att åtskilliga av dem såsom antingen tillhörande
»intelligensen» eller dåtida yttersta vänstern mötte svårigheter
att få utskottsplacering och därmed ett arbetsfält under en tid,
då utskotten tillsattes enligt majoritetsregeln.
Efter det demokratiska genombrottet ligga händelserna oss
nära i tiden och många politiserande professorer stå ännu mitt
uppe i sin politiska verksamhet. Det kan därför räcka med blott
en kortfattad uppräkning.
Inom högern var Trygger förstakammarledare till 1933, och 1935
valdes Gösta Bagge — med knappt 4 riksdagar bakom sig — efter
Lindmans avgång till de förenade högerpartiernas ledare
(dessutom vice ordf. i det nyinrättade utrikesutskottet). Om Clason,
Kjellén och den åldrande Hjärne är förut talat. Vilhelm
Lundström (1912/14), Carl Hallendorff (1914 B/17), Helge Almquist
(1925/28 i andra och 1934 i första kammaren) samt Åke Hassler
(1936) ha korta sejourer verkat i riksdagen. Claes Lindskog har
haft mandat i andra kammaren fr. o. m. 1922, var
ecklesiastikminister 1928/30 och tillhör riksdagens elegantaste debattörer.
Carl Forssell (1930/37) var en frilans men främst en teknologisk
fackman. Georg Andrén, en talare och debattör av hög rang,
har som professor återinträtt i riksdagen 1938. Som högervilde
både i andra kammaren 1909/11 och i första kammaren 1912/17
gick Thyrén, innan ban 1930 överraskade med att inträda i
Ekmans andra regering som justitieminister; som talare var ju
Thyrén som allom känt är närmast sensationell i sin magistrala
virtuositet, åtminstone för dem som första gången hörde honom,
och vid många tillfällen samlade han intresset kring sig, men
»vildelivet» gjorde det icke möjligt för honom att i de organi-
424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
