Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Turkisk ungdomsuppfostran och turkisk nationalism. Av Gunnar Jarring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Turkisk ungdomsuppfostran och turkisk nationalism
derlig nytta för det uppbyggningsarbete, som utföres i det nya
Turkiet. Jag har haft tillfälle att besöka ett flertal olika folkhus
i Turkiet under den gångna sommaren och jag har icke kunnat
undgå att beundra vad de åstadkomma. Deras arbete medför en
fullständig omläggning av turkarnas tankeliv. Det var tidigare
i hög grad beroende av islam, med dess motvilja mot allt verkligt
framåtskridande.
Turkiet är i våra dagar obestridligen den ledande makten i
Främre Orienten. Denna ställning befästes kanske bäst genom
den år 1937 ingångna s. k. Saadabadpakten, varvid Turkiet, Iran,
Irak och Afghanistan sammanslöto sig till ett gemensamt
anfalls-och försvarsförbund och varvid gamla tvistefrågor om gränser
och annat gjordes upp i godo. Sedermera har Turkiet tagit
initiativet till att ordna upp förhållandena med de övriga grannarna,
och landet spelar numera mycket stor roll i den s. k.
Balkanenten-ten. Mustafa Kemals hårda framfart mot islam har — det visar
sig nu — icke medfört någon fientlig stämning mot Turkiet i de
muhammedanska stater, som ingått i det Främre asiatiska
förbundet, och knappast någon annanstans heller. Mustafa Kemals
reformation i Turkiet har tvärtom fått tjäna som förebild i många
avseenden i andra muhammedanska länder. Jag tror att vi få
räkna med att Turkiet i framtiden får stå som skolexemplet för
de övriga muhammedanska länderna och att man, såvida icke
krig eller annat bryter utvecklingen, får räkna med liknande
reformation i de övriga länderna. I Iran har denna redan begynt
och är ganska långt kommen under Riza Schah Pehlevi. I
Afghanistan begyntes den mot slutet av 1920-talet av den bekante
Amanullah, men här kom ett bakslag, då landet knappast vid den
tiden var moget för reformer av det europeiska snitt, som Mustafa
Kemal vågade sig på i Turkiet.
Under de femton år den kemalistiska regimen bestått i Turkiet
har man satt sig före att upptaga europeisk kultur och europeisk
teknik, den senare den icke minst viktiga. Europeisk humanism
har fått influera ungdomen; man har till och med gått så långt
att man har erkänt de klassiska språkens och den klassiska
kulturens betydelse för danandet av den turkiska intellektuella
personligheten, Man har efter bästa förmåga sökt upptaga ur
europeisk kultur endast det som skulle passa för det turkiska
folket — att man härvidlag i liög grad blivit beroende av vad det
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
