Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 oktober 1938 - Demokratisk kulturpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Ingen lär vilja bestrida, att detta är en stor uppgift för ali
kulturpolitik, vare sig man kallar den »demokratisk» eller något annat. Men
då herr Engberg i detta sammanhang talar om att
»bildningsmonopolet måste brytas», då tycker man sig höra demagogen snarare än
demokraten. Herr Engberg vet likaväl som varje annan, att en
kulturpolitik av det nämnda slaget drivits i vårt land långt före det
epokgörande året 1932, då herr Engberg blev ecklesiastikminister. Då
Gustav II Adolf gav sin storslagna donation till Uppsala universitet,
avsåg han just att bereda väg för uppfostran och kunskap i lika måtto
åt, begåvade ynglingar ur alla samhällsklasser. Hela den svenska
bildningens historia ger ju de mest påtagliga exempel på hur
allmogens barn, eventuellt via prästen, kunnat stiga upp till höga poster i
statens tjänst eller till äreställen på vetenskapens och litteraturens
områden. Bondpojken Arthur Engberg är själv ett exempel bland
många. Varför då tala om »bildningsmonopol»? Att nya och
betydelsefulla steg i nämnda hänseende tagits i senare tid, det veta oeh
erkänna alla. Men då herr Engberg talar om de kommunala
mellanskolornas förstatligande som en demokratiens merit, kunde han ha
nämnt, att projektet om kommunala mellanskolor först i iiraktiken
framfördes av ecklesiastikministern i den Lindmanska
högerministä-ren. Men ett sådant erkännande hade ju inte passat för hans syfte,
lika litet som det föll någon av de självbeprisande
socialdemokraterna in att berätta, att initiativet till småstugurörelsen i Stockholm
utgick från en stadsfullmäktig av högerpartiet.
I fråga om begåvningsurvalet skulle vi även vilja göra en annan
reflexion, som visserligen inte alis är ny. Det finns i våra dagar
många vägar fram och upp i samhället vid sidan av den ordinarie
skolvägen, och det är inte så säkert, att alla begåvningar skulle blivit
eller bli bäst hjälpta genom att lockas in på de teoretiska
studiebanorna. Säger det t. ex. inte något, att våra fem senaste
statsministrar kommit till sin höga värdighet utan att ha tagit
student-examenl Herr Engberg behöver endast se sig om bland sina kolleger
i regeringen för att få förhållandet bekräftat. Begåvat folk behövs
på alla yrkesområden. Det vore inte bra, om alla skarpare huvud
undandroges t. ex. jordbruket eller affärslivet eller
fackföreningsrörelsen för att föras in på studiebanan. Ingen var på sin tid ivrigare
än Olof Olsson i Kullenbergstorp att varna för en intellektuell
utarmning av bondeklassen genom att alltför många ginge studievägen.
Man får heller inte förbise, att svårigheterna och det avlägset
hägrande målet utgöra en väldig sporre för energien och en hävstång för
den enskildes liksom för samhällets höjande. Det ligger något
allmängiltigt i ordet om den smala vägen. Med dessa reservationer ha
vi naturligtvis inte alis velat säga, att vi inte till fullo behjärta herr
Engbergs önskemål om ytterligare åtgärder till begåvningarnas
framdragande, inte minst sådant som kan göra den högre bildningen
lättare tillgänglig för landsbygdens barn.
Förf. har många riktiga och sanna ord att säga 0111 sambandet
mellan demokrati och kultur. »Till sin idé är det folkliga självstyret en
589
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
