Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Företagarsynpunkter på frågan om samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Av Erik Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Företagar synpunkter
för upprätthållandet av vårt välstånd tills vidare liksom hittills
väsentligen hänvisade till den enskilda företagsamheten, vilken
numera röner det erkännandet även från ansvarigt
socialdemokratiskt håll, att den är en välståndsfaktor, som ej kan undvaras.
Lägges slutligen härtill, att de vägar, på vilka statsmakten
hittills framgått för att förskaffa sig inflytande och kontroll över
näringslivet, ej varit ägnade och knappast heller avsett att höja
produktiviteten hos detta, skall man finna att ur alla dessa
premisser samförståndstanken med en viss logisk nödvändighet kan
härledas.
Utan jämförelse i övrigt är det svårt att i detta sammanhang
underlåta erinra om, att sovjetregeringen vid början av sin regim
kände behov av ett samarbete mellan regeringen och
representanter för den under enskild ledning stående industrien, ehuru
utvecklingen sedermera bröt sig helt andra vägar. Detta
bekräftas av Lenins egna uttalande: »vi måste se till att den borgerliga
vetenskapen och de borgerliga fackmännen ställas i våra syftens
tjänst. Vi tro, att socialismen inte kan förverkligas, om vi inte
få draga nytta av det borgerliga tekniska vetandet, vars
företrädare visserligen ha att finna sig i arbetarnas och böndernas
kontroll.»
Även om de praktiska resultaten ur en blivande
samarbetsdis-kussion äro avsedda att hämtas från detaljområden på
näringsverksamhetens vida fält och en diskussion om ideologier såsom
ofruktbar bör avlysas, så synes det dock vara en ofrånkomlig sak,
att näringslivets företrädare i allra första hand med stöd av
gjorda uttalanden söka skaffa sig en uppfattning om, vart den
inslagna samarbetsvägen ideologiskt för hän. Som redan
framhållits ligger socialpolitiken i sin nuvarande gestaltning som ett
underlag till liela samarbetsidén ocli genom en kraftig
demarka-tionslinje har det sörjts för, att den skilts från de områden, som
få diskuteras. Man frågar sig, om denna skarpa gränsdragning
är sakligt berättigad, när man vet, att en av de största
motsättningarna mellan näringsliv och statsmakt just berör frågan,
huruvida det är försvarligt att vid genomförandet av
socialåtgärder taga i anspråk ej blott den bärkraft, folkhushållet för dagen
uppvisar, utan dessutom taga förskott på det tekniskt-ekonomiska
framstegsarbetet, som så att säga diskonteras, när i alla fall till
syvende og sidst socialåtgärdernas omfattning bestämmes av
näringslivets avkastning och icke tvärt om.
683
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
