Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Vi och våra grannar i öster. Av Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigurd, Curman
Baltieum. Det kräves generationer, innan sådant går ur. Allt
detta gör, att det — trots den obestridliga, starka sympatien för
Sverige — ingalunda är så självklart, att de baltiska länderna
komma att vända sig mot Skandinavien och därvid främst mot
Sverige, såvida de inte därvid känna sig mötas med förtroende
och allvarligt menad sympati. De måste känna, att vi också ha
något intresse, någon vilja till uppriktigt umgänge med dem.
Det är därför, vi måste lämna vår passivitet och åtminstone
försöka att skapa förutsättningarna för ett utökande och ett
stärkande åtminstone kulturellt och ekonomiskt av den nordiska
vänskapskretsen, inom vilken fred och samförstånd torde ha alla
förutsättningar att trivas och utvecklas. Och därtill krävas inga
utrikespolitiska demarcher. Det är kanske t. o. m. bäst utan sådana.
Ty förutsättningarna härför skola organiskt och så småningom
växa fram. Hur skall nu det komma till?
Jo, om var och en i sin stad och inom sin verksamhetskrets
verkligen allvarligt ocli målmedvetet söker efter möjlighet att etablera
en kontakt av ett eller annat slag med personer, firmor eller
institutioner inom de baltiska grannländerna för att samarbeta med
dem på sitt område och känner det som en viktig uppgift att söka
gagna dem, då han det kan, eller om man åtminstone stödjer dem,
som praktiskt arbeta för dessa mål, då vinnes snart nog något
av den grund, som är nödvändig.
Då en stor del av mitt auditorium här utgöres av representanter
för den akademiska världen, skall jag tillåta mig att redogöra för
ett dylikt, i och för sig nog så anspråkslöst försök, som gjorts i
detta avseende inom en liten akademisk krets i Stockholm. Vi ha
varit några stycken vetenskapsmän, av vilka några äro här
närvarande, som trott oss göra en viss nytta genom att organisera ett
baltiskt vetenskapligt samarbete inom olika områden på följande
sätt. Alltsedan år 1931 har vi årligen ordnat en gemensam baltisk
kurs i Stockholm, inom ett bestämt ämnesområde, som kunde ha
ett gemensamt intresse för de baltiska länderna ocli Skandinavien
och inom vilket vi hos oss ägde någon särskilt framstående
lärarekraft, som skulle kunna ge någonting, som icke så lätt stode till
buds annorstädes. Till denna baltiska kurs, som i allmänhet varat
i c:a 3 månader, ha vi inbjudit en svensktalande och en
finsktalande vetenskapsman från Finland, en från Estland, en från
Lettland ocli en från Litauen, stundom även någon från Danmark och
Norge. Finnar och balter ha från svensk sida fått var sitt stipen-
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
