Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om den attiska demokratien. Tre fingerade dialoger av Lukianos. Av Edgar Schumacher. Översatt av Emerik Olsoni - 1:sta samtalet - 2:dra samtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
idé, och du har ingen orsak att misströsta om framtiden. Men talar
du till den endast om den attiska demokratiens mänskliga tanke,
kommer den att se sig omkring och göra jämförelser (— ty den
ungdom, som icke är hänförd, är till sin natur granntyckt och kritisk —);
då kommer den av motsägelselusta att söka det goda i andra tankar.
Och ett folk, vars ungdom ej mera med stolthet och glädje tänker på
sitt fädernesland, är moget till undergång.
Ereunetes: Du ser för mycket i svart. Kom dock ihåg, hur du hört
dem i skolorna och på Stadion sjunga om den gamla Kekropsstadens
ära, om gudarnas nåd och födelsebygdens välgång. Kom dock ihåg —
och det måste ju vara för dig närmare än för någon av oss — med
vilket sinne den unge athenaren ställer sig i sin stads krigstjänst.
Här är det alltid och endast fäderneslandet som fordrar, och det
tjänar man med glädje; och allt annat gör varken till eller från.
Alethion: Jag är dig tacksam för att du påminner mig om detta.
Det är även mig en tröst, och jag är inte så bitter, som jag med mina
betänkligheter möjligen kan förefalla dig. Men återigen måste jag
säga dig; om det ännu finns hopp, och om tron på Athens framtid
ej har slocknat hos vår ungdom, så är det inte vår, de gamlas,
förtjänst; det är så trots och icke tack vare oss; emedan ungdomen har
ett sinne vaket för det stora och det goda, och emedan det tarvas
mycket för att avvända den från det. Men vi göra allt för att så skall
ske, och det kommer en gång att ske, ty man kan inte hårdnackat
vilja det onda utan att slutligen nå det. Och att ihärdigt förneka
fäderneslandet och att inte erkänna det i något annat än i
tillfälligheten av en viss statsform, det kallar jag att vilja det onda.
Ereunetes: Jag tror mig kunna följa din tankegång. Dock är jag
inte säker på om jag kan godkänna den eller inte. Mycket tycks mig
vara träffande, mycket åter för skarpt för att vara den naturliga
sanningen, som vanligen ligger i mitten och saknar skärpa. Men med
allt detta måste man gå till grunden. Jag hoppas, att Pallas snart
åter för oss tillsammans. Till dess, lev väl!
Alethion: Ävenså du!
| Personer: | Alethion. |
| Demegoros — talare och medlem av rådet. | |
| En härold. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
