- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
463

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Castlereagh — en stor fredsstiftare. Av Torvald T:son Höjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

europeiska storpolitiken under resten av Castlereaghs liv, förbundo
sig de fyra huvudmakterna att under återstoden av kriget hålla
vardera 150,000 man under vapen samt att under de följande tjugo
åren försvara Europa mot nya franska angrepp med vardera
60,000 man. Det är att märka, att England alltså utöver
subsidiebetalningarna förband sig att hålla en lika stor styrka under
vapen som de kontinentala stormakterna. Anmärkningsvärt är
vidare, att alliansen utsträcktes även över fredstiden, samt att de
allierade huvudmakterna i traktaten uppträdde å Europas vägnar,
ett nytt steg till befästande av stormakternas särställning. Ännu
en märklig insats gjorde Castlereagh i mars, i det han, sedan
underhandlingarna med Napoleon strandat, förmådde Metternich
och Hardenberg att slutgiltigt taga parti för den bourbonska
saken.

*



En ledande ställning intog den brittiske utrikesministern
naturligtvis vid fredsunderhandlingarna i Paris efter Napoleons fall.
Men utöver freden med Frankrike sökte man där förbereda den
europeiska rekonstruktionen och uppdelningen av alla de herrelösa
områdena mellan segrarna. Emellertid tycks Castlereagh hava
velat uppskjuta dessa avgöranden till sommaren, då de allierade
suveränerna ämnade besöka London, där han som värd hoppades kunna
utöva än större inflytande än i Paris. Tsaren hade nämligen
uttalat sin önskan att göra ett besök i England, och Castlereagh,
som redan i honom såg en ny latent fara för den europeiska
jämvikten, menade, att Alexander »must be held high but he ought
to be grouped and not made the sole feature for admiration»,
vadan han lät inbjuda även de övriga allierade.

Förhandlingarna i London visade sig emellertid medföra
åtskilliga svårigheter, beroende dels på de skarpa motsättningarna
rörande Polens öde, dels på grund av det oerhörda festprogrammet,
som förhindrade allvarliga överläggningar. Castlereagh tvangs
därför att uppskjuta avgörandet till den på hösten
sammanträdande kongressen i Wien, vid vilken han själv var Englands första
ombud. Det enda viktiga beslut, som fattades under sommaren,
gällde skapandet av ett starkt utvidgat Holland i enlighet med
Englands önskningar.

I Wien sökte Castlereagh framför allt uppträda som medlare i
de skarpa motsättningarna mellan de tre östmakterna i den
polsk-saxiska frågan. Hans ställning underlättades av att de problem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free