- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
139

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 28 febr. 1940 - Hemvärn - Bouppteckning efter den tyska minoriteten i Lettland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

terrorkriget efter, funno även de sig nödsakade att noggrant organisera
hemortens försvar.

Landslagarna anbefalla tre slag av vakthållning, bötesvård,
strandvård och byvård. Härigenom säkerställdes ett signalsystem, som
snabbt kunde föra budskapet om hotande fara till bygdens befolkning.
Vårdkase och budkavle voro signalmedlen. Socken- och häradsvis
samlade sig det uppbådade manskapet, medförande vapen och kost,
till förut noggrant planlagda samlingsplatser. Efter väl förrättat
värv återgick man sedan till de dagliga sysslorna.

Då nu ett svenskt militärt organiserat hemvärn snart synes bliva
en verklighet, är det icke ur vägen att påminna om hur stark dess
förankring är i svensk tradition.


Bouppteckning efter den tyska minoriteten i Lettland. Den första fasen av den tyska
minoritetens utbrytande ur den lettiska
staten är nu avslutad, i det att den sista kontingenten tyskar lämnat
Lettland. Av de 62,000, som registrerades vid den senaste
folkräkningen, ha emellertid cirka 10,000 valt att stanna i det land, där de
— och i en del fall jämväl deras fäder i flera släktled — haft sin
utkomst. Man kan anta, att den tyska minoritetens ledare i Lettland
räknat med högre utflyttningssiffror, varför resultatet i viss mån
blivit en besvikelse. Helst hade man nog velat komma upp till de
magiska 96 procenten eller mer att döma av den energiska
bearbetning organisatörerna under november utsatte sina landsmän för. De
tveksamma fingo dagligen mottaga besök i hemmen av
»Volksgenossen», som gjorde sitt bästa att övertala dem till att resa. Och de,
som redan tillkännagivit sitt beslut att stanna, avfordrades en
skriftlig förklaring med angivande av skälen till ett sådant beslut. Inför
påtryckningar av detta slag var det mer än en, som i sista stund
ändrade sina planer och anslöt sig till emigranterna.

Repatriceringen har givetvis i många fall ingripit djupt i
lettlandstyskarnas personliga förhållanden. Åtskilliga tragedier ha utspelats
i sådana hem, där den ena av makarna velat utflytta, medan den
andra föredragit att stanna, eller där olika meningar rått mellan
barnen å ena sidan och föräldrarna å den andra. Skilsmässofrekvensen
under föregående års sista månader var rekordartat hög, så att
särskilda anstalter måste vidtagas för att påskynda
skilsmässoförfarandet, då det var fråga om utflyttande tyskar. Särskilt av de blandade
äktenskapen upplöstes många. Å andra sidan vidtogos åtgärder för
att göra det möjligt för dem som så önskade att vigas utan lysning
i vederbörlig ordning. Äkta makar ha nämligen givetvis fått följas
åt och befordrats till samma plats i det nya hemlandet, medan de,
som endast voro förlovade, löpt risk att hamna på vitt skilda
platser efter ankomsten till Tyskland.

De lettiska myndigheterna visade i många fall de utflyttande
tyskarna större tillmötesgående än man väntat. På järnvägarna
lämnades upp till 50 % rabatt både i fråga om gods- och persontrafik. Allt
lösöre fick medföras, och inga hinder lades i vägen för utförsel av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free