Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 7 maj 1940 - Rysslands nya imperialism - Den bulgariska gåtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bolsjevikiskt Ryssland är, som camoflerar sina nationella
erövrarsyften med ett förljuget socialt frigörelseprogram.» Här finner man
återskenet av det skarpa socialdemokratiska fördömandet av
överfallet på Finland. I det finska kriget försvunno de sista sympatierna
för den »renodlade» kommunismens land. Z. Höglunds företal är
typiskt för den internationella socialdemokratiens inställning till
Ryssland.
Det är intressant att notera, att en bok som »Rysslands nya
imperialism» har skrivits av en socialdemokrat. För endast två år sedan
skulle detta knappast ha varit möjligt, i varje fall icke att vänta.
Den som söker utredningar angående de sovjetryska nationaliteternas
lidanden finner dem vid denna tid i det nationalsocialistiska
Tyskland. Det kan vara t. ex. Mendes arbete »Der nationale Kampf der
Russlandtürken» (1936) eller artiklar i den i samband med den
tysk-ryska alliansen i augusti 1939 indragna »Berichte des Asien
Arbeitskreises», som i mycket skarpa ordalag kräver de sovjetryska
nationaliteternas frigörelse. Före augusti 1939 är Berlin centrum för
flyktingarna från de olika nationella republikerna och områdena i
Sovjetryssland. De hade i Berlin sina egna föreningar och sina egna
tidskrifter, som t. ex. Kurtulusch (Befrielsen), organ för de
azerbejdjanska emigranterna, eller Jasch Türkistan (Det unga Turkestan),
organ för tatarer och turkar i landsflykten. De åtnjöto skydd och
understöd i Tyskland. De sågo i Tyskland den stat, som skulle återge
friheten och frälsa dem från den sjukdom, som den kalmuckiske
författaren Amur Sanan påstod aldrig skulle gå över. Så kom augusti
1939. Det nya läget fordrade, att deras verksamhet nedlades. Deras
dröm om frihet med tysk hjälp fick skrinläggas. De flesta
emigranter begåvo sig i ny landsflykt för att i andra länder pröva
möjligheterna för en fortsatt frihetskamp. Det är ganska självfallet, att de
sökte sig över till den demokratiska fronten. Turkarna begåvo sig till
Turkiet, som helt ställt sig på de allierades sida. Här hoppades man
på förståelse för sin sak och det är ingen hemlighet, att man här har
starka förhoppningar om att kunna blåsa nytt liv i de panturanska
ideerna och så småningom kunna komma åt Ryssland inifrån. Det
är säkert icke för djärvt att profetera att i fortsättningen
Centralasien, framför allt den del som vi av gammalt kalla Turkestan,
kommer att utsättas för en stark propaganda från de turkestanska
emigranternas sida. Produktionen är helt omlagd till bomullsodling här
nere, och Ryssland har en av sina mest sårbara punkter här. När
kriget bryter löst på allvar, få vi räkna med att Sovjetunionen
kommer att driva sin imperialistiska politik hårdare än någonsin för att
hindra nationaliteterna att bedriva sabotage mot produktion och stat.
Den bulgariska gåtan. För några veckor sedan anlände det första ryska
trafikplanet från Moskva till Sofia. Den direkta
luftförbindelsen mellan Ryssland och Bulgarien är därmed öppnad. Sovjet har
sträckt ut en första tentakel till Sydosteuropa. Skall den följas av
flera? Underrättelsen härstammar från den tyska nyhetsbyrån, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
