Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Helsingfors universitet — 300 år. Av Herman Gummerus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vuxit sig stark under de föregående decennierna. Det var från
den praktfulla, från Åbo flyttade katedern i universitetets
solennitetssal, som kravet på lantdagens sammankallande i enlighet
med de gamla svenska grundlagarnas bud för första gången
uttalades offentligt efter en halvsekellång tystnad. Detta skedde
den 20 september 1856, då universitetet firade Alexander II:s
kröning. Professor Frans Ludvig Schauman yttrade där i sitt
berömda tal: »En av de viktigaste bestämningarna i landets
författning är den, att folket genom sina representanter från de fyra
stånden äger rättighet att på regentens kallelse vid allmänna
riks- eller lantdagar överlägga om allmänna, för landet viktiga
angelägenheter, att särskild delaktighet i lagstiftningen ävensom
beskattningsrätten är dessa ständer tillerkänd.» — »Talet
framfördes — skriver Ivar Heikel — icke blott muntligt, utan då
universitetet ägde rätt att själv öva censur, blev det även tryckt.
Sålunda bragtes till allmänhetens kännedom och begrundande
frågor, som ej ens med antydningar fått behandlas i
tidningspressen. — — — Talet översattes genom (ministerstatssekreteraren
Alexander) Armfelts försorg till ryska och överlämnades till
kejsaren. Denne fann talet innehålla mycket gott, men även en
mängd opassande ställen, som ej kunde tolereras. Vicekansler
fick en skrapa och ålades att tilldela rektor och Schauman
föreställning. Detta var den närmaste följden, men säkert bidrog
talet till att frågan om lantdag ej kunde lämnas till en obestämd
framtid. Såväl medborgare som regering hade fått en stark
påminnelse om grundlagarnas bud.»
Ännu satt dock reaktionen vid styret, företrädd av den
energiske men despotiske generalguvernören greve Berg. Till straff
för ett entusiastiskt tal, som Adolf Erik Nordenskiöld hållit till
de svenska gästerna vid promotionen 1857, där han varit primus
bland filosofiedoktorerna, blev han skild från universitetet och
berövad sitt resestipendium och flyttade över till Sverige. Men
det polska upproret förmådde Alexander II att i Finland
tillmötesgå de krav, som professor Schauman så modigt uttalat. Den
1 september 1863 sammanträdde lantdagen på
kejsaren-storfurstens kallelse. Den konstitutionella perioden under Finlands
förening med ryska riket tog sin början.
Det blev en tid av materiell och andlig nydaning med säkert
rotfäste i det förflutna. Formerna för samhällslivet förblevo de
historiskt givna, men de fylldes av ett nytt innehåll, som förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
