Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 16 nov. 1940 - Disciplin och lojalitet. Av Roland Gyldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hur viktigt det är, att förklara orsakerna till att en sak utföres på
visst sätt. Det är svenskens naturliga vetgirighet, som sålunda tar
sig uttryck. I än högre grad gäller detta den äldre, av
utomordentliga förhållandens betingelser, inkallade soldaten.
Och här komma vi till ordet lojalitet, som hittills bara återfunnits
i rubriken. Om det kräves disciplin, obrottslig lydnad för givna
order nedifrån och uppåt, så kräves det i lika hög grad att lojalitet
visas uppifrån och nedåt. Härmed förstå vi i detta fall, att befälet
visar intresse och förståelse för sitt folk, samt bemödar sig om att
söka fatta vilka bevekelsegrunder, som ligga bakom truppens
tänkande och handlande.
Det är sålunda alls icke säkert att disciplinen är dålig, därför att
en trupp finner anledning framföra anmärkningar mot ett eller
annat inom det militära. Finner man bara orsaken till varför den
gör så, är det ytterst sannolikt att en enkel förklaring får andan att
slå om och truppen villig att utföra det, som den nyss ställde sig
skeptisk emot.
I detta sammanhang torde det vara på sin plats att framhålla, att
svenska folkets inställning till disciplin är — i motsats till de flesta
andra nationers — betingad av 1000-årig självstyrelse och av en, på
grund av landets glesa bebyggelse och utpräglade skogsnatur, starkt
markerad individualism. Det måste dock erkännas, att
skogsmänniskans i regel framträdande initiativkraft icke alltid gjort sig
gällande under den period av mobilisering vi senast kunna hämta
erfarenheter från.
Vi böra även hålla i minnet, att det ofta kan vara en god
»säkerhetsventil» att låta trupper fritt framföra sina synpunkter om det
ena eller andra. Därmed kan anledningen till eventuella
missförstånd i regel snabbt elimineras och hela episoden faller i glömska.
Betydligt farligare än det, då truppen »surar» och knotar dovt.
Vår militära ledning har helt visst insett detta, då det bl. a.
tillåtits, att på fältteatern och på av vår neutralitetsvakt framförda
spex i grund och botten oförarglig men stundom rätt träffande
kritik framförts, icke blott mot kamrater, utan även mot befälet.
Sådan slags kritik är långt ifrån skadlig, tvärtom befäster den i
regel det goda kamratskap och den samhörighetskänsla, som bör
finnas mellan trupp och befäl.
I alla de fall där befälet städse kommer ihåg, att det är gamla
förståndiga män, ofta själva i ansvarig ställning i civila livet, det har
att göra med, kan man vara förvissad om att sträng disciplin och
god anda kommer att förefinnas. Svensken är van vid disciplin, men
han kräver lojalitet.
Roland Gyldén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
