Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
TYPOORAFFÖRBUNDETS NÄRMASTE FÖREGÅNGARE
Iighet», ej kunde beviljas. Däremot hade societeten ingenting
att erinra mot att arbetstiden bestämdes till tio timmar pr dag.
Angående de åtgärder som föreslogos för att förebygga den
stora sjukligheten bland typograferna, förklarade societeten, att
de önskemål som i resolutionen framställdes i regeln redan
tillämpades å de flesta av tryckerierna och vore detta icke
fallet, ville societeten gärna gå dessa önskemål till mötes.
Den av mötet antagna resolutionen angående upprättandet
av fackföreningar hade också — egendomligt nog —
hänskjutits till societeten. Denna förklarade sig, naturligt nog,
icke vilja yttra sig i den frågan.
Resolutionen angående författarnas vana att utöva det
egentliga författarskapet i korrekturet ville gärna societeten instämma
i, men såge sig ur stånd att kunna vidtaga några åtgärder för
avhjälpandet av det onda. Dock ville societeten inlägga sin
protest mot påståendet i resolutionen, att ersättning för
korrigering ej utginge i förhållande till arbetets verkliga värde.
I fråga om beräkningssättet för sättning förklarade societeten,
att den tillsatt en särskild kommitté för att behandla denna
fråga, vilken således först längre fram kunde besvaras.
Beträffande reshjälpsväsendets ordnande, sjukkasseväsendet
och understödet åt ålderstigna typografer förklarade societeten
att dessa frågor »ej påkallade något societetens yttrande».
Typografmötets förhoppningar om att boktryckarna skulle
kunna komma överens om en gemensam prissättning för
tryckarbeten besvarade societeten med, att överenskommelse
nog kunde träffas mellan de större tryckerierna, men beträffande
de mindre kunde ingen åtgärd vidtagas.
Något andel-i-vinsten-system ville boktryckerisocieteten icke
vara med om. »Det vore ej lämpligt, att arbetarna upptogos
som associerade i affären». I detta sammanhang ville
societeten erinra om, »att boktryckeriägarna, särskilt i huvudstaden,
genom rikliga bidrag till sjuk- och begravningskassor för
arbetare med flera åtgärder sökt att i sin mån tillmötesgå
arbetarnas billiga anspråk».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
