Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄTTMASKINSTARIFFEN
423
erhålla anställning såsom maskinsättare, och vidare att vid
maskins införande maskinsättare om möjligt skulle tagas ur förut
befintlig personal. Dessa restriktiva bestämmelser hade givetvis
sin stora betydelse då det ju gällde att tillse, att den
genomgripande omvälvning, som i och med sättmaskinernas införande
ägde rum i sättningstekniken, icke komme att medföra allt för
brådstörtade och omfattande rubbningar i arbetstillgången för
dem, som redan voro utbildade för yrket och hade svårigheter
att inordna sig under nya förhållanden. Däremot har senare
tiders erfarenhet visat, i motsats vad till förut ansågs
oomtvistligt, att, sedan genombrottsperioden passerats, något behov
av dylika bestämmelser icke egentligen förefinnes.
Lärotiden vid sättmaskin fastställdes till högst 3 månader
och den dagliga arbetstiden till 8 timmar.
Avlöningen under lärotiden fastställdes till 28 kr. vid dagarbete
och 34 kr. vid nattarbete samt efter lärotidens slut till 32 kr. vid
dagarbete och 38 kr. vid nattarbete jämte gällande lokaltillägg.
Kompetensvillkoret för utlärd maskinsättare på
Linotype-maskin var 5,000 bokstäver korrigerad sats under 2 timmars
provsättning. Därjämte gavs möjlighet att genom nya provs
avläggande ernå 2 kr. tillägg till veckolönen för vardera
uppnådda 7,500 och 8,500 bokstäver korrigerad sats i timmen.
Avlöningsförhållandena för maskinsättarna ställde sig sålunda,
särskilt i landsorten, jämförelsevis synnerligen fördelaktiga enligt
den första maskinsättaretariffen.
LÄRLINGSTARIFFEN.
Beträffande lärlingstariffen torde det vara skäl att något dröja
vid denna frågas gång under årens lopp.
Tanken på nödvändigheten av ett ordnande av
lärlingsväsendet är betydligt äldre än förbundet, fastän, liksom med
avseende på de utlärda arbetarnas arbets- och betalningsvillkor,
det först var genom dess tillkomst och ingripande en
välbehövlig reglering även härutinnan kom till stånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
