- Project Runeberg -  Then Swänska Argus / Första Delen 1732-1733 /
38:5

(1732-1734) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller hwarföre det skier. Jag frågar Ehr hwarföre I
wäxen Herr Kalf. I swaren med spotskhet: Hör på narren
som frågar så gement. Skal jag intet wäxa? Hwarföre
wäxa andra? Tänck man efter, min läsare, huru
förnögd jag blef i min fråga. Hwem har skulden, utan
Sedwanan? Myckenheten ser dageligen det skiöna liuset och,
jag menar, utom liuset kunde man intet lefwa, men
Sedwanan giör likwäl, at de aldrig bry sig om, hwad
liuset är. Lius är lius, säger du. Ja, så klok war jag
förr. Äfwen så är det i wåra seder: Sedwanan regerar
i förnufftighetens ställe, och det är löijligt, at så fåå
kunna märckat: Jag war i går tilsamman med Herr
François d’ala mode, som är belefwad, efter Tidens Wis,
i högsta måttan, och så käck Sprätthök, som nånsin har
gått öfwer Guillemots Tröskel: Han wräckte sig
wårdzlöst i Bäncken, lagade Benen på Bordet och begärte
en Tass Caffe, han smickrade sig af Nåd hos en stor
Herre och huru han på det sättet lurade sin medtäflare, han
swor tämmeligen styfft, som upwäckte de andra at så
mycket mer wörda honom, han berättade mig med
största alfwarsamhet i Werlden, huru Fröken Mouche sårat
hans Hiärta, huru han sårat hennes, och huru han för
hennes skull inlagt ewärdelig Heder med ett hemligt
slagsmål &c. &c. Jag bannade honom i tromål det
wänligaste jag kunde för det han satte kött til arm, för
hans ränckspelande, för hans Eeder och för hans
Lösacktighet; Men han myste åt mig och wille gerna wara
bannad för sådane saker, som efter Sedwanans Lag lände til
hans beröm. Nå, tänckte jag, rörom en annan sträng:
Jag begabbade hans hår och sade at jag på håfwet intet
sedt någon bruka det sådant, jag påstod, at han tagit ett
tokugt pas grave i sidsta Menvetten i rundelen och giordt
ett otidigt bugande, jag sade honom at hans knappar
woro ur bruket, &c. Herr d’ala mode blef ifrån sig:
Sorgen och Harmen kokade så starckt i hans Hiärta, at
om de käre Duellerne, Fru Sedwanas Ridderligheter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 29 11:46:29 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swargus/1/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free