Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Man bår ofta stor häpenhet för hwad som kallas massans
wälde,«’och"s inbillar sig att majoritetens afgörande är okun- —
nighetens och råhetens; men hwad är som« hindrar Tklokts
folk att finnas bland majoriteten och okunnigt folk bland-
minoriteten? Goda ideer bilda snart opinionen, de -må"
komma från det ena eller andra hållet. Massan antar
dem snart, men korporationer trögare. De förra uttrycka
det«allmänna, de sednare det enskilta intresset. Enmera
allmänt spridd upplysning hwarom bonden Sw. Heurlin
redan wid 1834 års riksdag wäckte motion, har man att
wänta ester den år 1842 utfärdade stadgan om folkskolorna,
hwari föreskrifwes att uti alla rikets församlingar böra
sådana inrättas inom -5 år från författningens utfärdande,
att dertill böra staten, församlingarne och föräldrareller
målsmän bidraga samt att kommunerna sjelfwa genom
utfedde ledamöter under pastorernas ledning skola deltaga
i skolornas styrelse och förwaltning. Riksens ständer ha
sedan beslutat-att halfwa skyddsafgiften skulle anwändas
till folkskoleafgift med 12 sk. för man och 6 sk. Iför qwinna.
Jemte dessa anstalter för upplysnings spridande har- en
mera allmänt utbredd filantropi gjort sig gällande åt alla
håll. Man har ändtligen funnit att folket ej är gjordt
för regeringarnes skull, och religionen ej för presternas
skull. Folkets belägenhet har öfwerallt börjat mer och
mer behjertas, och hwilket är så mycket nödigare som man
för några decennier sedan beräknat att under det folk-
mängden ökades med 10 procent, så steg de för brott till-
talades antal med 50 procent, och orsaken till detta be-
dröfliga tillstånd ansågs då wara en försummad uppfostran,
som ej ingifwit några fasta begrepp om religion, lag och
moral, hwilka böra bibringas genom kyrkan, skolan och
hemmet. Civilisationen har på de sista 30 åren gjort
stora framsteg, men i deß spår följa flera oroande före-
teelser och deribland isynnerhet detta bedröfliga proletariat,
som har en wiß likhet med slafweri, men skiljer sig deris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
