- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
295-296

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Diplomatik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

administratio; d-ns syftemål är hoc spectant ii,
qui res populorum inter se tractant -.
-matik: diplomatum cognoscendorum
scientia. -matisk: 1. som hör till diplomat, i
eg. men., l. diplomati: d. beskickning, syssla
legatio; munus legati; d-a kåren legati
externorum populorum aut regum; på d. wäg
per publicos legatos. — 2. = sådan som
egnar en diplomat: callidus, tectus;
accuratus, subtilis; d-t swar callidum
responsum; d. noggrannhet summa diligentia,
subtilis accuratio.

Direkt: 1. adj.: directus (d-a belli
pronuntiatio, L.); (apertus, liber). — 2. adv.: =
raka wägen, rakt fram, rent ut, utan omswep:
i allm.: directo, -te (ferri d-e; dicere d-e,
d-o, C.; d-o arma petisse dicunt
Tarpejam, L. I. 11. 9); rectā (= rätt fram,
petere alqm); han wände sig d. till konungen
regem ipsum (statim) adiit. -tion: =
styrelse i abstr. och kollektiv men.: cura,
administratio; curatores, administratores. -tör:
titel = ledare rector, magister; d. för
teater dux gregis, (familiae).

Dirigera: regere (cursum navis);
moderari.

Discipel: discipulus (se Lärjunge).

Disciplin: disciplina; krigisk d. militaris
d.; der råder d. viget d.; god d. modestia
(militum); hålla d. uppe tueri disciplinam;
coercere milites, pueros (in schola);
regere mores puerorum; d. upplöses labitur,
dissolvitur. -plinerad: här, soldat pārens
(parentiores exercitus, C.); modestus;
bonā disciplinā institutus.

Disig: nebulosus; caliginosus.

Disk: 1. mensa (t. ex. mercatoris, lanii,
argentarii). — 2. köksdisk labrum l.
labellum, in quo eluuntur patinae coenae. —
3. plur. diskar = kärl, som upptwättas
(diskas): patinae coenae.

Diska: eluere (patinas).

Diskant: vox acuta (mots. gravis). -flöjt:
dextra tibia (Ter.).

Diskbunke: labellum (Disk, 2).

Diskont, m.: mensa argentaria.

Diskret: verecundus.

Disktrasa: pannulus labelli. -tut:
tubulus labelli.

Diskurrera: disputare, disserere,
sermocinari, sermonem habere de re. -kurs:
sermo, disputatio; ingå i d. med ngn
disputare cum alqo. -kussion: deliberatio,
disceptatio, disputatio (jfr Diskutera).
-kutera: d. en fråga deliberare de re (om
praktiska diskussioner); disputare, disserere
de re (om wetenskaplig diskussion);
disceptare (oftast i praktisk mening).

Dispens: vacatio, immunitas, venia
legis l. regis (magistratus) beneficio alicui
data, concessa. -pensera: d. ngn från ngt
veniam (legis), vacationem muneris,
immunitatem (stipendii, tributi) dare,
concedere alicui.

Disponera = Förfoga. -position:
arbitrium rei; jfr Förfogande.

Disproportion: inaequalitas;
inaequabilitas (= omotswarighet, brist på proportion,
se dessa ord).

Disputation: 1. = wetenskaplig diskussion:
disputatio; sermo. — 2. = afhandling,
uppsats öfwer wetenskapligt ämne: disputatio
(mera i abstr. mening = utredning af ett
ämne, än ss. produkt af författareskap); liber,
libellus; commentatio (Pn.). -putera: 1.
i allm.: (mera motswarande Dispyt)
(disputare, disceptare) altercari, concertare,
contendere inter se de alqa re; (in
disputando perpugnax, C.). — 2. (motsw.
Disputation): publice de re proposita
disputare, (libellum propositum publice
defendere).

Dispyt: concertatio (c-nis studiosior
quam veritatis, C.); altercatio.

Distans se Afstånd.

Distillera: liquare.

Distingverad: en d. person homo nobilis,
princeps (= som har ett namn l. rang); ett
d-t utseende, ansigte facies insignis (qualis
virum principem l. nobilem decet).

Distinkt: adj. och adv.: certus, certe;
expressus (literae expressae d. uttalade, i
mots. till oppressae, C.); insignitus, -e.

Distinktion: 1. = begreppsåtskilnad:
distinctio; discrimen; sann, falsk, fin, klar,
lätt vera, falsa, subtilis, perspicua,
facilis distinctio; göra, uppställa en d. emellan -
inter se distinguere. — 2. = utmärkthet i
yttre mening = att hafwa ett namn l.
utmärkelser: en man af d. homo nobilis,
honoratus, (insignis, Hor.).

Distrahera: distrahere, distinere,
occupare animum l. mentem alicujus (ab eo,
quod agitur, abducere); wara d-ad af
många ting multis rebus, negotiis distringi,
occupari. -trait = förströdd, tankspridd:
occupato et suspenso animo, C. de Or. I.
§ 239); ss. en stående egenskap = obliviosus
(C. Brut. § 217), immemor (ibdm).
-traktion: animus suspensus, occupatus,
absens; - ff. en stående egendomlighet
(distraithet) oblivio; immemor ingenium (C. Brut.
§ 218, 219); pl. d-r lapsus signa
immemoris ingenii (ibdm).

Distrikt: provincia; regio (se Område).

Disyster: collactanea.

Dit: eo; illo, illuc (dit bort); isto, istuc
(dit, der den tilltalade befinner sig); i
sammansättningar lemnas dit ej sällan
oöfwersatt eller återgifwes med ad, t. ex.: dithän
illuc; ditin intro; ditintills, dittills usque
ad illud tempus; ditned, ditupp (stiga)
descendere, ascendere; ditåt in illam (eam)
partem; illā; oeg.: ditåt syftade det eo l.
illo spectabat; illud volebat oratio; ditåt
lutar det illuc vergit (res), spectat res,
spectant omnia; han swarade ej rätt, men
(ngt) d. non recte ille quidem respondit,
sed tamen (illuc spectabat) oratio, non
nimis abhorrebat a vero, in illam partem
ferebatur oratione); ditkomst adventus;
ditresa iter, profectio; - dit = hwarthän: quo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free