Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Elegant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(vivere laute et magnifice). — b. i stil (sätt
att tala och skrifwa): nitor, elegantia
(orationis, dicendi); ornatus; uttrycka sig med
e. nitide, ornate dicere, scribere; nitore,
ornatu orationis uti.
Elegant: 1. i yttre uppträdande: nitidus,
lautus, elegans; urbanus; (bellus, comptus
småsirlig, sprättig); (om saker) amoenus; e-a
möbler, kläder supellex lauta, vestitus
nitidus; e. person homo nitidus [nitidus,
elegans ensamt = elegant, sprätt, Hor. (ex n-o
fit rusticus), Pt.]. — 2. e. stil,
framställningssätt: nitidum orationis genus.
Elegi: elegīa (äfwen om skaldeslaget ss.
sådant, Qu. X. 1. 93); elĕgi; carmen
elegiacum (versibus impariter junctis - i. e.
i distika af omwexlande hexametrar och
pentametrar - querimonia primum, post
etiam inclusa est voti sententia compos.
Quis tamen exiguos elegos emiserit
auctor, grammatici certant et adhuc sub
judice lis est, Hor.). -gisk: 1. med afseende
på konstformen ss. sådan: elegiacus, elegus
(Gramm.); e. poesi, dikt elegīa; e-e verser
elegi (Hor.); e. skald, författare elegiarum
scriptor. — 2. med afseende på innehåll och
stämning (ton): mollis, flebilis; en e. ton
klingar i hans dikter ejus versus molle
quiddam et flebile habent.
Elektricitet: vis electrica. -trisera: vi
electrica imbuere; oeg. = inflammare,
excitare (animos). -trisk: electricus.
Element: 1. = grundämne i naturen i det
hela l. i enskilda föremål: a. i allm.:
elementum; principium (C., Lucr.). — b. de
4 elementen: quattuor elementa;
principia, initia rerum; elementa, ex quibus
omnia oriuntur et constant; quattuor
omnia gignentia corpora; äfwen brukas om
dessa element natura, pl. naturae
(Aristoteles quum quattuor illa genera
principiorum esset complexus, e quibus omnia
orirentur, quintam quandam naturam
censet esse, e qua sit mens, Tusc. I. § 22;
jfr plur. ibdm § 66). — c. ofta brukas
element i sw. om luft, watten, eld i och för sig,
ej ss. alltings grundämnen: i detta fall kan
latinet ej anwända elementum, t. ex.: det
wåta e-et aqua, humor; det rasande e-et
öfwerwäldigade allt violentiā ignis omnia
superabantur; omnia igni hauriebantur;
menniskokraft förmådde intet mot e-ns raseri
contra vim ac saevitiam tempestatis (caeli
et fluctuum) humanae vires nihil
valebant; han trodde sig kunna blifwa herre
öfwer sjelfwa e-n ipsam rerum naturam sibi
videbatur vincere posse. — d. = ngns
lifselement: luften är fågelns, wattnet fiskens
e. aves in āere vivunt (avi in āere sua
vita est), piscis nisi in aqua vivere non
potest (nullum animal nisi in sui simili
l. sua et propria parte naturae vivere
potest; jfr C. Tusc. I. § 43 animos quum
sui similem naturam contigit, junctis ex
anima tenui et ex ardore solis temperato
ignibus insistit); häraf — e. oeg.: en
menniskas e. = de förhållanden, sysselsättningar,
i hwilka hon finner sin tillfredsställelse: denna
werksamhet är hans e. his rebus gerendis
maxime delectatur, in iis rebus totus est
l. versatur; sine his studiis vitam nullam
esse putat, vitalem non esse censet; nu
är han i sitt e. iis in rebus versatur, ad
quas et natura et voluntate maxime
feratur; när han får tala med wittre män, är
han rätt i sitt e. doctorum virorum
sermonibus maxime delectatur; in -
sermonibus acquiescit; politiken är hans e.
reipublicae totum se dedit. — 2. ordens
element (bokstäfwer): elementa. — häraf 3.
elementen = förste grunderne (a b c) af a.
bokliga studier, literär bildning i allm.:
elementa, prima literarum elementa (Qu. I.
1. 23. 24), puerorum (C.); ipsa incunabula
puerilis doctrinae; inhemta e-n elementa
discere prima (Hor.); primas literas
discere; prima et puerili doctrinā,
institutione imbui; han kom aldrig öfwer e-n t. ex.
non plus attigit doctrinae, quam
quantum primā illā et puerili institutione
traditur (C. de Or. II. 1); ultra elementa
non progressus est; lärare i e. literator,
Su. Gr. c. 4. — b. af en särskild wetenskap:
elementa, initia, principia
(mathematicorum, grammaticorum); han hade ej ens
inhemtat e-n af dialektiken dialecticis ne
imbutus quidem erat (C.), d-am ne
primoribus quidem labris attigerat. — 4. =
beståndsdel i allm., som i ngt ingår och röjer
sin kraft: pars; res ex qua constat,
conficitur alqd; wara ett e. i ngt partem esse
rei; principen för det goda kan ej wara en
sammansättning af olikartade e. finis
bonorum - ex dissimilibus rebus misceri et
temperari non potest; en förening af
stridiga e. rerum discordium conjunctio;
samhället är upplöst i sina e. societas civium,
plane dissoluta est, nullo jam vinculo
continetur; naturkunnighet är ett
nödwändigt e. i allmänbildningen naturae cognitio
pars est communium literarum, qua
nemo mediocriter doctus carere possit;
förtroendet är det sammanhållande e-et i
samhället fides continet civitatem; utrensa det
dåliga, oroliga e-et af befolkningen partem
populi vitiosam, seditiosam expurgare
(sentinam populi exhaurire); han war det
försonande, konservativa, förenande e-et i
samhället, i wår krets illius partes conciliandi,
conservandi (hans roll att försona -)
fuerunt, illa fuit copula nostri, ut ita dicam,
gregis (jfr N. Att. V. 4; C. de Am. § 69).
Elementarlärare: a. = lärare i abc:
literator. — b. = elementarskolelärare, se detta.
-skola: 1. i egentligaste mening = skola, der
elementen af läsning och skrifning meddelas:
literarius ludus (abc-skola; jfr Qu. I. 4. 27
- der fråga är om underwisningen i
grammatik -: literarii paene ista sunt ludi et
trivialis scientiae); om ludus ensamt jfr
Skola. — 2. i modern, swensk men.: schola
publica [jfr Qu. lib. I., der om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
