- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
455-456

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flytande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flytande form: liquere, liquidum esse. —
3. = drypa: manare: såret f-r vulnus
manat cruore, sanguine, sanie; suppurat; pus
effluit, manat, exit e vomica. — 4. =
simma, flyta ofwanpå: labi (labitur uncta
carina, Enn., Vg.); innatare, supernatare;
volvi per undas; jactari undis; fluitare;
f. upp emergere, exstare; f. i tårar, i swett
in lacrimas effundi; sudore manare;
sudor manat ex alqo. — II. i oeg. uttryck:
1. om ord i bunden l. obunden form: fluere
(ex ejus lingua fluebat melle dulcior
oratio, C. Sen. § 31; eloquentia fluit
abundans sonantibus verbis uberibusque
sententiis, Tusc. I. § 64); talet, orden f. jemnt,
lugnt, lätt, ledigt fluunt uno tenore, (sine
ullis salebris quasi sedatus amnis, Orat.
§ 21. 39); oratio currit proclivi,
ingreditur aequaliter (jemnt); fluit leniter,
illaborata, Qu. X. 1. 111; commode verba
facit; facile lingua utitur (talar ett språk
flytande); hans verser f. lätt molliter eunt
versus (Hor.); versen f-r lätt för honom
facile versus fundit (jfr Flytande). — 2. flyta
in: redire; - confici (realiseras); solvi
(inbetalas). — 3. = upplösas: fluere, solvi
(omnia nascuntur, occidunt, fluunt,
labuntur nec sunt diutius uno eodemque
statu, C. Or. § 10). — 4. tiden f-r
(förflyter): labitur, fluit, cedit tempus, annus.

Flytande, adj.: I. eg.: 1. = rinnande:
fluens, manans; profluens; twätta sig i f.
watten profluenti, vivo flumine ablui. — 2. =
som har f. form (i mots. till fast: solidus,
concretus): liquidus, liquefactus, fluidus;
antaga f. form liquescere, liquefieri; f. form
natura liquida. — 3. = drypande: manans;
stillans. — 4. = som flyter ofwanpå:
natans, innătans; fluitans (f. alveus, in quo
pueri erant expositi, L. I. 4. 6). — II. oeg.
om tal l. talegåfwa = ledig, lätt (rik): (=
ledig) facilis, profluens, expeditus,
solutus, fusus: a. ett f. språk, en f.
framställning, stil: oratio expedita (et perfacile,
proclivi currens); orationis celeritas (Or.
53); genus orationis fusum atque tractum
et cum lenitate quadam aequabili
profluens, C. de Or. II. § 64; genus dicendi
aequabiliter et cum lenitate profluens
(jemnt och stilla flytande); orationis tractus
lenis et aequabilis; orationis genus
solutum et affluens, Or. § 42 (motsatsen är
dura, haerens, astricta oratio); oratio
aequabiliter fluens (särskildt med afseende på
ordens sammanställning - ne asper aut
hiulcus eorum sit concursus - C. de Or. III.
§ 172; mots. är dura, aspera, hiulca
oratio). — b. f. föredrag l. wältalighet (= rik,
strömmande): flumen verborum
(volubilitasque, C. Or. § 21. 53); copia, ubertas
dicendi, verborum, orationis (hafwa en f.
wältalighet summa verborum dicendi
copia excellere, uti, in dicendo copiosum
esse; mots. är exilis, aridus, tenuis). —
c. f. verser: versus molles, facile
currentes, faciles (mots. duri, asperi, horridi). —
d. (om förmåga att tala ett språk): uttrycka
sig på f. latin: latina lingua facile,
commode uti; hålla ett tal på f. latin summa
latini sermonis facilitate et copia verba
facere (ex ejus ore fluebat melle dulcior
latinus sermo; mots. latino sermone
balbutire; vix uti posse latina lingua). -ande,
adv. (= ledigt; rikt; obehindradt): tala f.
solute, expedite (ledigt); copiose (rikt);
facile, commode (obehindradt, med makt
öfwer språket). -ande, n.: fluxio, fluxus; sårs f.
profluvium.

Flytta, v. intr.: migrare, sedem l.
domicilium mutare, commutare, alio
transferre; transmigrare; commeare (rus ex
urbe, rure in urbem; aves c-ant f. från
warmare till kallare klimat och twärtom);
särskildt om tjenstefolk: dominos priores
relinquere, ex alicujus famulatu (domo)
abire, exire; f. bort demigrare; abire, exire;
f. ifrån ett ställe, ett hus demigrare,
migrare ex urbe, domo, de oppidis; f.
tillsammans med ngn in eandem domum
immigrare, eadem domo uti coepisse,
domum communem emere l. conducere; f.
för sig sjelf semigrare (a patre, C.); f. in
(i ett hus) immigrare, commigrare (in
domum aliquam); f. till ngn, till ett ställe
immigrare in domum alicujus; demigrare,
migrare alqo; f. upp, ned in superiorem,
inferiorem locum, domus partem migrare;
f. ut migrare (migrarunt inquilini, C.);
emigrare (domo; ex agris); abire, exire
(quum jam una domo capi non possint,
in alias domos, tanquam in colonias,
exeunt, C. de Off. § 54); f. tillbaka
remigrare; f. öfwer transmigrare (Athenis
Romam).

Flytta, v. tr.: 1. absolut: migrare; (loco,
sede) movere; tollere; transponere; (alio)
transferre (Juv. III. 198); transportare,
transvehere (forsla till annan plats l. ort);
f. råmärken terminos movere; (revellere,
Hor.); f. foten pedem movere, tollere. —
2. med adverb eller prepositioner: a. f. bort:
demovere, amovere; removere; tollere;
f. bort en person alio transferre, transire
jubere. — b. f. fram: proferre (terminos);
promovere; provehere (forsla fram); f. fram
en (utsatt) tid, termin diem proferre,
procrastinare. — c. f. in: inferre, invehere;
importare. — d. f. intill: admovere rem
alicui rei, ad rem. — e. f. ned: deferre
(L. II. 7); deducere; f. en person ned
inferiori loco collocare, sedere jubere; f.
nedom, nedanför ngt summittere, subjicere
rem alicui rei; huset f-des ned till foten af
backen domus in infimo clivo aedificata est,
clivo subjecta est. — f. f. om: transferre,
transponere (t. ex. plantas e seminario);
sedes mutare, inter se commutare jubere.
— g. f. tillbaka: referre, reponere (in
sedem suam, in pristinum locum),
restituere (in locum suum). — h. f.
tillsammans: inter se propius admovere;
conferre. — i. f. undan (afsides): summovere;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free