Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förhållande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vitae parte; det gifwes intet f. i lifwet, der
ej pligten har sin tillämpning nulla pars
vitae officio vacare potest (C. de Off. I. §
4); under alla f-n (i alla händelser) utique;
utcunque est l. erit; husliga, offentliga f-n
res domesticae, privatae (C. ad Qu. Fr.
I. § 19), res forenses. — 3. f. till en sak,
emellan saker: a. i allm.: ratio; stå i f. till
en sak rationem habere, esse, affectum
esse ad rem (se Förhålla sig); conjunctum
esse cum alqa re, inter se; bestämma f-t
mellan twå ting quae inter eas res
intercedat l. sit ratio, constituere, definire;
denna sak står icke i ngt f. till den andra
(emellan dem eger det närmaste f. rum) haec res
ad illam omnino non pertinet, illam non
attingit; denna dygd står i det närmaste f.
till menniskans natur haec virtus maxime
naturam attingit humanam (C. de Off. I.
§ 18); delarnes f. convenientia inter se
(ömsesidiga f.); delarne stå i det rätta f-t till
hwarandra inter se conveniunt; i behörigt
f. ut par, aequum est; apte; juste;
legitime. — b. pregnant = lika f.: par,
aequalis ratio; analogia (Varr.); proportio (quae
graece ἀναλογία, latine p. dici potest);
oftast att uttrycka med pro portione l. blott
pro = i f. till; det är intet f. mellan hans
inkomst och utgift sumptus reditui l.
facultatibus (pariter aequaliterque) non
respondent (C. de Am. § 56); non facit
sumptus pro portione facultatum l. pro
facultatibus; inledningen bör stå i (jemnt l. lika)
f. till målets wigt decet causis principia
pro portione rerum praeponere (C.); hwar
och en i f. till hans förtjenst pro dignitate
cuique est tribuendum (de Off. I. § 42);
i f. till tiderna ut tum erant tempora, pro
ratione temporum; folkets sedliga tillstånd
står merendels i lika f. till de förnämes
quales principum, tales totius populi
mores esse solent. — 4. persons f. till, med
annan, personers till hwarandra: ratio;
(rationem habere cum alqo, rationem
contrahere, alqd contrahere - träda i f. till -
cum alqo, ratione, re, negotio implicari
cum alqo - inlåta sig i f. med ngn);
necessitudo (förbindelse, skyldskap); jag står icke i
ngt f. till honom alls nihil mihi cum illo
commune est, nulla inter nos societas l.
conjunctio est; stå i f. af wänskap, slägtskap
till ngn amicitiā, familiaritate, cognatione,
affinitate conjunctum esse, contineri cum
alqo; est inter aliquos amicitia, summa
familiaritas (det råder emellan dem ett f. af
innerlig wänskap); wänligt, spändt f. gratia,
simultas; f-t är brutet emellan dem inter se
odio, simultate dissident; det goda f-t är
återstäldt emellan dem gratia inter eos
reconciliata est, in gratiam hic cum illo
rediit; wi stå i godt f. till hwarandra bene
inter nos convenit; nullum inter nos
jurgium, discidium intercessit; (nulla inter
nos diremptio, distractio fuit, C. de Off.
III. § 32); slägtingar som stå i godt f. till
hwarandra bene convenientes propinqui.
II. en persons f. = beteende, uppförande:
mores (= ådagalagd sedlig beskaffenhet i
allm.); modus, quo se gessit aliquis; hwars
och ens eget f. bestämmer hans öde i lifwet
sui cuique mores fingunt fortunam
hominibus (poet. ap. N.); det kommer att bero
på ditt f. pro moribus (l. pro dignitate)
tibi tribuetur (merces, honor); ut
sementem feceris, ita metes; jag prisar ej hans
f. wid detta tillfälle non laudo, quo modo
se gessit (jfr multa in illo viro praeclara
cognovi: sed nihil est praeclarius, quam
quo modo mortem filii tulit - hans f. wid
sin sons död, C.); hans f. war wärdigt nihil
se indignum commisit; ita se gessit, ut
bonum virum decet (par est); iakttaga ett
wördnadsfullt f. mot sin far summa
pietate, reverentia colere patrem; wara
försigtig i sitt f. med, till andra menniskor iis,
quibuscum vivat, caute uti; klandra ngns
f. mores alicujus l. alqm reprehendere
(jfr Förhålla sig).
Förhållningsregel (-ordre): praescriptum;
praeceptum; (formula); mandatum (till en,
som afskickas); gifwa ngn f-r quomodo
faciat, agendum sit, praescribere, modum
rei gerendae praescribere alicui.
Förhäfwa sig: efferri (inflari) superbia,
fastidio; exsultare et efferri; se jactare;
f. sig öfwer ngt (sin börd, rikedom, lärdom)
genere, opibus, doctrinā efferri; efferri
fiduciā generis o. d.; f. sig öfwer ngn
fastidire alqm; spernere, contemnere alqm,
se anteponere (C. de Am. § 69) alicui.
Förhänge: velum, aulaea (n. pl.);
siparium; tjena till f. för ngt obtentui esse
alicui rei; draga f-t för ngt velum
obducere alicui rei.
Förhärda: durare; f. sitt hjerta, sinne mot
ngt ad alqd durare, indurare animum,
obdurescere ad alqd (ad dolorem, C.; ad
plagas durare, Qu.). -härdad: durus,
duratus (ad dolorem mot smärtan); f-dt sinne
animus durus, obstinatus, offirmatus,
pervicax; f. syndare durissimi oris homo;
homo audacissimus, impudentissimus;
blifwa f. obdurescere (ad dolorem, ad frigus;
in patientia); occallescere (angor
equidem, sed jam occallui, C.); callum
obducere animo, dolori; wara f. callere
(incommodis exercitatus animus callet, C.
ep.); durum, induratum esse (jfr Hård,
Härda). -härdelse: duritia; pervicacia.
Förhärja: devastare; depopulari.
Förhärliga: celebrare (alqm scriptis,
carminibus); ornare, exornare (gloriam
alicujus); illustrare (nomen alicujus);
decorare.
Förhöja (syn. med stegra; med abstr.
objekt): augere (splendorem, dignitatem rei);
exaggerare, amplificare (gloriam,
magnificentiam); f-da pris pretia aucta, accensa;
f. intrycket af ngt magis conspicuum,
insigne, grave facere, reddere alqd.
-höjning: auctio, amplificatio.
Förhör: 1. (juridiskt): interrogatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
