- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
635-636

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Förre, -a: 1. i tiden: prior; superior
[förre delen (af twå) prior pars; = närmast
föregående superior, proximus]; pristinus
[= förut warande i motsats till nu warande
tillstånd för samma person l. sak; återinsätta
ngn i hans f-a ställning in pristinum
statum restituere alqm; det förra (förre
dagens) samtalets dysterhet pristini sermonis
tristitia]; vetus, antiquus (om det sedan
längre tid förgångna); f-a tider vetera,
antiqua; antiquitas; vetustas; jag tänker på
de f-a tider cogito ac vetera memoriā
repeto; f-a tiders sed mos antiquus,
antiquitatis, (majorum); historien är en helsning
från f-a tider historia nuntia vetustatis
(C.). — 2. = den förutnämnde ille, i mots.
till hic = den senare.

Förringa: (wanl. verbis) minuere,
imminuere alqd; detrahere (multum,
aliquantum) de alqa re; elevare (vim -
werkan -, auctoritatem rei); obtrectare
laudibus alicujus (söka f., nedsätta ngns
förtjenster); hans förtjenst f-as ej deraf, att han
ej lyckats laus ejus non minuitur, nihil de
ejus laude detrahitur, quod id, quod
voluit, non assecutus est; icke förstora, utan
f. sin tjenst non auget verbis suum
munus, si quo forte fungitur, sed etiam
extenuat (C. de Off. II. § 70).

Förrinna: 1. absolut, i eg. men. och om tid
och timliga ting: effluere (quum advenit
illud extremum, tunc illud, quod
praeteriit, effluxit, C. de Sen. § 69); defluere
(rusticus exspectat, dum defluat amnis,
Hor.); fluere (omnia nascuntur, occidunt,
fluunt, labuntur, C.); labi (tempora
labuntur tacitisque senescimus annis, Ov.);
dilabi (male parta male dilabuntur;
discordiā res maximae; tempus). — 2.
förrinna ngn (dat.): blodet förrann honom
omnem amisit sanguinem.

Förrostas: robigine (obduci) laedi,
consumi, exĕdi; f-d robiginosus, robigine
horridus, squalidus; robigine exesus; oeg. =
förlegad obsoletus.

Förruttna: putrescere, putrefieri;
(putredine) solvi; f-d putridus, putrefactus;
puter. -ruttnelse: putor; caries; putredo;
öfwergå till f. putrescere.

Förrycka: luxare (membrum);
distorquere; loco, sede sua movere, perturbare,
pervertere; f. tankesammanhanget ordinem
sententiarum perturbare l. conturbare
(non praeposteris temporibus, non
conturbato ordine, C. de Or. III. § 49); f.
synpunkten för en saks betraktande rem
conturbare, alqm in deliberando conturbare (C.
de Off. III. § 80). -ryckt: demens;
delirus; mente captus, alienatus; insanus;
(homo) emotae, turbatae mentis (Sen., T.);
wara f. delirare, esse mente captum et c.
-ryckthet: dementia; deliratio; insania;
mentis perturbatio.

Förrymd: f. slaf fugitivus.

Förråd: 1. i allm.: copia (relativt f. på
ngt - frugum, frumenti, pabuli,
exemplorum, rerum); facultas (rerum, numorum);
ngn har f., godt f. på ngt copia rerum
suppetit, suppeditat alicui; aliquis abundat
alqa re. — 2. särskildt (absolut) om
materiella förråd: copiae (i synn. om f. för en
härs underhåll - frumentum ceteraeque
copiae; copias in castra convehere); res
(comportatae, convectae, C. de Or. III. §
92; valeat possessor oportet, si
comportatis rebus bene cogitat uti, Hor.;
exercitus omnibus rebus carebat); penus
(husets f. af mat o. d.); commeatus (proviant,
förnödenheter för en armé).

Förråda: 1. = förrädiskt öfwerlemna l.
bringa i ngns händer en sak: prodere
(hostibus arcem); tradere alqd alicui, in
potestatem alicujus. — 2. (med ord) yppa,
tillkännagifwa med l. utan förrädisk afsigt,
röja: prodere (conscios, consilia alicujus);
enuntiare (consilia suorum hostibus);
aperire; patefacere, indicare. — 3.
(ofriwilligt) röja, wisa, ådagalägga: a. om
personliga subjekt: aperire (quid sentiat;
mores suos); significare (dolorem vultu,
oculis); signum dare (doloris; puer multa
signa dat boni ingenii et pudoris gossen
f-r rika anlag och ett ädelt sinne, C. de Fin.
III. § 9; signa ostendere doloris, C. de
Or. II. 190); han f-r stor lärdom,
skarpsinnighet summa in eo elucet, comparet,
apparet doctrina; se praebet doctissimum,
acutissimum; acumine ingenii excellit,
plurimum valet; han förrådde föga
skarpsinnighet non acutissimum se praebuit; in
hac re ejus desidero prudentiam. — b. om
sakliga subjekt: significare (dubitatio
significat cogitationem injuriae, C.; passivt:
dolor oculis, voltu, gestu significatur -
hans ögon, min, åtbörder f. hans
sinnesrörelse, de Or. II. 188); oftast att öfwersätta
med gen. possessivus: ett sådant
handlingssätt f-r klenmodighet hoc facere parvi,
timidi animi est; hans min f-de blygsamhet
in vultu erat pudoris significatio, vultus
pudorem habebat. — 4. = swika, lemna i
sticket: prodere, deserere, destituere alqm;
deesse alicui; f. sitt fädernesland patriam
prodere; f. sina wänner destituere amicos,
deesse amicis. -råda sig: 1. om personliga
subjekt: sensus suos, quid sentiat
(invitum) aperire, nudare. — 2. om opersonliga
subjekt: significari, apparere, cerni,
indicari, declarari (facile declaratur - det f-r
sig lätt - utrum is, qui dicat,
tantummodo in hoc declamatorio sit opere jactatus
an ad dicendum omnibus ingenuis
artibus instructus accesserit, C. de Or. I. §
73); det f-r sig lätt för den sakkunnige id
facile a sciente animadverti solet (jfr C.
de Off. I. 145).

Förrådshus: horreum. -kammare: cella
(promptuaria, penaria).

Förrädare: proditor; f. mot sitt land
proditor patriae; parricida; blifwa f. mot sitt
land patriam, patriae causam prodere; (=
angifware delator, index). -räderi:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free