- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
699-700

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Giga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är en g. sak certa res est; taga (ngt) för
g-et non dubitare de re l. quin sit,
futurum sit alqd; i matematik = concessus,
certus.

Giga (sjöterm): (vela) colligere.

Gigant, Gigantisk se Jätte, Jättelik.

Gigg (åkdon): cisium.

Gikt: articulorum l. articularis dolor l.
morbus; arthritis; g. i händer, fötter
cheragra, podagra; lida af g. articulorum
doloribus laborare, cruciari. -bruten:
membris captus.

Gill (= giltig, wederbörlig): ratus;
idoneus; witnesgill testis locuples, idoneus;
saken går sin gilla gång suum l. institutum
cursum tenet res; quo debet modo
procedit.

I. Gilla: probare, approbare; ratum
habere alqd; (auctorem fieri alicujus rei);
jag g-r ej hans uppförande ejus mores mihi
non probantur; mores ejus displicent mihi;
(jfr Godkänna).

II. Gilla (= kastrera): exsecare.

Gille: 1. = brödraskap, samfund:
sodalitas; collegium. — 2. = gästabud:
convivium.

Giller: tendicula. -stång: ames.

Gillesbroder: sodalis. -stuga: atrium
sodalium.

Gillra: tendiculas, plagas, retia, laqueos
tendere, ponere (feris); feras captare
laqueis.

Giltig: ratus (= formelt g.; non debuit
ratum esse, quod erat actum per vim,
C. de Off. III. § 109); justus, probabilis
(= till sin inre beskaffenhet g.; som bör gälla,
t. ex. justa causa g. orsak, g-t skäl, laga
förfall, se Förfall); firmus (hållbar, t. ex. ratio
grund, bewis); bonus (antaglig); wara g.
ratum esse; valere; taga för g., erkänna för
g. ratum habere l. ducere alqd; accipere
(causam); probare. -ighet: auctoritas, fides
(a. testimonii, tabularum, auspiciorum);
hemta sin g. från ngt auctoritatem l. fidem
sibi confirmare alqa re, sumere alicunde;
erkänna g-n af ngt ratum habere, probare
alqd.

Gips: gypsum; tectorium (stuccatur).

Gipsa: gypsare; gypso l. tectorio
inducere.

Gipsarbetare: tector. -arbete: tectorium
(stucco). -bild: statua gypsea. -tak:
lacunar tectorio inductum.

Girig: avarus; avidus alicujus rei (efter
ngt); rapax; wara g. amare divitias;
pecuniae amore flagrare; g-e blickar oculi
avidi; (jfr Snål, Karg). -igbuk: avarus
(semper a. eget, Hor.); homo sordidae
avaritiae. -ighet: avaritia, -es; smutsig g.
sordes. -igt: avide; cupide.

Gislan: obses; fordra, gifwa, få, behålla
ss. g. poscere l. exposcere, dare, accipere,
retinere (ab alqo habere) alqm obsidem
l. obsidis loco.

Gissa: conjicere, conjectare, conjecturā
consequi, assequi, invenire, providere
alqd (g., g. sig till ngt); suspicari (i allm.
= förmoda); detta hade ingen kunnat g. sig
till hoc ne conjicere l. suspicari quidem
cuiquam in mentem venire potuit; något
wet jag, det öfriga g-r jag mig till aliquid
scio, cetera conjecturā consequor; g. till
ngns tankar quid cogitet aliquis,
conjecturā augurari l. assequi; g. gåtor
aenigmata solvere; han hade g-t rätt recte
conjecerat; rem tenebat; jag g-r, att han icke
är missnöjd med utgången suspicor (spero)
eum eventum rei haud aegre ferre.

Gissel: flagellum.

Gissla: flagello caedere; oeg. =
reprehendere (t. ex. vitia hominum).

Gissning: conjectura (sannolik slutsats);
suspicio, opinio (i allm. förmodan);
uppställa skarpsinniga g-r om framtiden
callidissime conjicere de rebus futuris.
-ningswis: per conjecturam; conjecturā.

Gisten: ariditate fatiscens.

Gistna: fatiscere.

Gitta: 1. = kunna (i lagspråket): posse.
— 2. = (kunna) förmå sig till att -, nästan
endast med negation icke gitta: nolle;
animum inducere ut faciat alqd; piget alqm
facere alqd; jag g-er icke höra sådana
narraktigheter piget audire istas ineptias; han
g-er ej stiga upp prae pigritia resurgere
non vult; piget eum resurgere.

Gjord: fascia (lecti); cingulum; balteus.

Gjorda: cingere, accingere.

Gjuta: 1. absolut: fundere (så wäl =
utgjuta, t. ex. sanguinem e patera fundere,
lacrimas fundere o. dyl., som = forma af
flytande massa: imaginem ex aere fundere,
Pn. -; månen göt sitt sken in genom fönstren
luna se per fenestras fundebat, Vg.);
conflare (= smälta, nedsmälta till ngt, t. ex.
falces in enses, Vg.). — 2. med
prepositioner: a. g. i, in, på, öfwer: infundere,
invergere (hälla) alqd (t. ex. lagenae); g. på
annat kärl transfundere. — b. g. omkring:
circumfundere. — c. g. ut: effundere;
profundere. -are: statuarius (som gjuter
statyer). -eri: officina fusoria l. liquandis
metallis.

Gjutform: forma (qua funditur alqd).
-gods: opus fusile. -ning: fusura.

Glad: I. om personer: 1. i allm. =
förnöjd: laetus, gaudens; hjertligt g., själaglad
laetitiā elatus, exsultans; g. uppsyn,
utseende laetus vultus; se g. ut laeto vultu
esse, exhilaratum, exhilarato vultu esse;
g. öfwer ngt laetus, gaudens, gavisus alqa
re; blifwa, wara g. öfwer ngt laetari alqa
re, gaudere alqa re; jag är g. öfwer att
hafwa kunnat hjelpa dig gaudeo, laetor me
tibi prodesse potuisse l. quod - potui. —
2. = nöjd: contentus; aequus; få wara g.
om l. att satis habere, si - (N. Epam. VIII.
4), praeclare actum putare, quod l. si -;
jag skall wara g., om jag kommer med lifwet
derifrån satis habebo, si salvus esse
potuero l. inde discessero; (jfr de Or. III.
§ 226: ea tela texitur in republica, ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free