Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grammatikalisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
widsträcktare betydelsen filologi (i modern
mening), med dess reala och språkliga discipliner,
jfr C. de Or. I. § 187; för den språklige
delen särskildt har Quintilianus I. 4. § 2
uttrycket recte loquendi scientia (i motsats
till poetarum enarratio). — 2. =
grammatisk lärobok (grammatika): ars
grammatici. -tikalisk: g. kunskap artis
grammaticae scientia. -tiker: grammaticus (h. e.
filolog). -tisk: grammaticus; g. insigt
linguae (literarum) scientia; g. lärobok ars
grammatici.
Gramse: (alicui) iratus, iniquus,
infestus; blifwa ngn g. irasci alicui.
Gran, m.: pinus abies.
Gran, n.: (en wigt): granum.
Granat (af det lat. granum, granatus):
1. ett slags ädelsten: granatus lapis;
pyrōpus. — 2. ett slags bomb: pila ignifera;
granatum missile. — 3. = granatäpple:
malum granatum l. punicum. -kärne:
granum mali punici. -träd: malus punica.
-äpple: malum granatum l. punicum.
Grand: mica; hilum; minimum
momentum; minima res; icke ett g. nihil
(admodum); icke betyda, wäga ett g. vix minimi
momenti instar habere (C. de Off. III. §
11); icke ett g., ett litet g. bättre nihilo
melior, paulo, parvo momento (L.) melior;
se g-t i sin broders öga, men icke bjelken i
sitt eget in alterius vitiis lyncēum (C.), in
suis caecum esse; (quum tua pervideas
oculis mala lippus inunctis, cur in
amicorum vitiis tam cernis acutum, Hor. Sat.
I. 3. 25. 26).
Granit: *granītes lapis l. saxum.
Grankotte: strobilus; conus abiegnus.
Grann (eg. fin, noga; jfr Grant,
Grannlaga, Samwetsgrann, Noggrann, samt det ännu
i talspråket någon gång hörda gifwa grann,
i. e. noggrann, akt på ngt; eljes i nu
warande språk blott = wacker, sirlig, prydlig, i
skriftspråket oftast med bibetydelse af brist på
smak och ren stil, i folkspråket utan sådan
bibetydelse): bellus, pictus; floridus; (i
folkspråket: g. flicka puella pulchra, lepida,
formosa; g-t wäder bona, egregia, serena
tempestas).
Granne: vicinus (som bor nära; alicui,
alicujus); finitimus (som har sitt område,
sin mark - fines - nära; alicui, alicujus);
accola; närmaste g. proximus vicinus; wara
g. till ngn vicinum, finitimum esse
(habitare, colere) alicui; talaren och poeten äro
g-r est finitimus oratori poēta (C.).
Granneligen (= noggrant): diligenter,
accurate; summā curā.
Grannfolk: finitimus populus, finitima
gens. -fru: vicina. -gård: vicina domus
l. villa.
Grannlaga: I. i subjektiv mening (= som
iakttager eller röjer grannlagenhet): 1. i allm.
(syn. noggrann, samwetsgrann): religiosus;
diligens; accuratus; cautus;
circumspectus; severus; alltför g. anxius, morosus,
sollicitus (jfr Granntyckt). — 2. särskildt =
mon om att ej stöta ngn: verecundus;
timidus; pudens; modestus; på ett g. sätt
verecunde; timide; pudenter (jfr
Finkänslig). — II. i objektiv mening, om saker =
som fordrar grannlagenhet, måste behandlas
med grannlagenhet: lubricus; anceps;
difficilis; subtilis; saken, fallet är högst g. res
summae diligentiae l. verecundiae est;
multas habet cautiones; caute l. timide
tractanda est. -lagenhet: 1. i allm. =
noggrannhet, samwetsgrannhet: religio;
diligentia. — 2. (wanl.) synon. med försynthet,
finkänslighet (warsamhet för att såra, stöta,
förnärma): verecundia; pudor; modestia;
träda g-n för nära verecundiam violare;
(offendere alqm); non satis parcere pudori
l. auribus alicujus. -låt: 1. i kläder och
yttre utstyrsel i allm.: munditiae; ornatus;
lenocinium; qwinlig g. mundus l. ornatus
muliebris (viro indignus, C. de Off. I. §
130). — 2. g. i framställning: a. i allm. =
prydnad: ornatus, ornamenta verborum;
lenocinia orationis. — b. = smicker, beröm:
blanditiae; säga ngn g-r blandiri alicui;
blanditiis delenire alqm.
Grannqwinna: vicina. -skap: vicinia,
vicinitas (så wäl i abstr. mening =
närbelägenhet, närboddhet, som = omgifwande bygd
l. grannar); en by, ett hus i g-t vicus
finitimus, domus vicina; i g-t, här i g-t in
proximo, in vicino, (prope); i wårt g. in
nostra vicinitate l. vicinia; hela g-t
wäcktes upp tota vicinitas expergefacta l. e
somno excitata est, l. vicini omnes -
excitati sunt; i g-t af Athen prope Athenas,
in vicinitate Athenarum; g-t med bildadt folk
har förädlat dem vicinitate eruditorum
hominum l. quod eruditis hominibus vicini
(finitimi) habitarunt, et ipsi exculti sunt.
Grannsynt: 1. eg.: (homo) acribus
oculis l. qui acres oculos, acrem visum
habet; (qui cernit acutum, Hor.). — 2. oeg.
(= skarpsinnig): perspicax; subtilis;
acutus; sagax; wara g. ingenii acumine
valere; multum videre; alla äro mera g-e i
fråga om fel än om det som är riktigt nemo
est, quin acrius et acutius vitia quam
recta videat. -synthet: acris oculorum l.
ingenii acies; ingenii acumen, subtilitas.
Grannsämja: vicinorum concordia, bona
gratia.
Grannt se Grant.
Granntyckt: fastidiosus, fastidii plenus;
delicatus (rerum domesticarum fastidium
delicatissimum, C.); religiosus (Atticorum
aures teretes et r-sae - fina och kritiska l.
granntyckta, C.); elegans (Pt., Ter.); allt för
g. morosus (kinkig); stomachosus (=
retlig, med retligt lynne). -tyckthet: fastidium;
deliciae; stomachus (s-o ita languenti est
- eg. slapp mage -, ut, quod sibi placeat,
vix reperiat, C.).
Granris: ramalia (n. pl.) abiegna.
Granska: (af grann; = noga pröfwa):
inspicere, perspicere, considerare,
(spectare) alqd; inquirere (t. ex. in vitam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
