- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
339-340

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Ostrafflighet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

probus; wara o. culpā carere, culpae
expertem esse; moraliskt o. moribus, animo
integer; sanctus; juridiskt o. nullius
sceleris compertus; (ex lege civili innocens).
-lighet: innocentia; integritas;
sanctimonia; probitas. -ligt: innocenter; integre;
sancte.

Ostridig: non l. haud dubius; certus;
indubitatus (Qu.); qui dubitationem non
habet; hafwa ett o-t företräde haud dubie,
sine controversia praestare alicui; det är
o-t, att - dubitari non potest, nulla
potest esse controversia, quin -; jfr
Obestridlig. -digt: sine controversia; haud
dubie; (facile); han war o. sin tids störste
talare omnes aequales eloquentiā facile l.
sine controversia vincebat.

Ostron: ostrea (pl. ostreae och ostrea);
rik på o. ostreosus. -bank: ostrearium.
-skal: concha ostreae; ostrea.

Ostuderad: illiteratus; indoctus;
ineruditus; literarum rudis, expers; wara o.
(äfwen) literas non didicisse, literis
operam non dedisse.

Ostympad: integer; plenus; non
mutilatus.

Ostyrig: indomitus; ferox. -het: ferocia,
ferocitas.

Ostäda: turbare; sordibus implere.

Ostädad: 1. eg. om ett rum l. dyl.:
horridus; squalidus; incultus; non politus,
non tersus, non purgatus; allt der såg o-dt
ut omnia situ et incultu horrebant. —
2. om personers sätt, språk, stil: horridus
(vita et oratione; oratio); incultus,
impolitus (mores; genus dicendi); i ett o-dt
språk sermone horrido, rustico.

Ostörd: non turbatus, non
interpellatus; tutus; perpetuus, continuus
(oafbruten - pax, amicitia, felicitas, C.); non
lacessitus; wara o. på ett ställe sine arbitris,
ab arbitris liberum esse; låt oss wara o-e
noli nobis molestus esse, intervenire;
lemna ngn i o. besittning af ngt alqm in
possessione rei non interpellare (Cs. de b.
G. I. 44), non lacessere; jfr Störa.

Osund: 1. o. luft, ort, boning: pestilens
(āer; ager; domus); pestifer (odor);
insalūber (fundus, ager, Col.); gravis
(caelum; anni tempus); valetudini infestus.
— 2. o. kropp: corpus male sanum,
languidum; o-a wätskor humores vitiati,
vitiosi (jfr Hor. Carm. II. 2). -het: 1.
luftens, ett ställes: pestilentia; intemperies
(caeli; anni). — 2. en kropps:
intemperies; languor.

Oswensk: a moribus l. consuetudine
Suecorum, Suetici sermonis, ab utilitate
reipublicae Suecanae abhorrens; (commodis
patriae contrarius).

Oswiklig: certus, certissimus, non
dubius (t. ex. indicium, signum); non l.
nunquam fallens (C. de Or. I. § 92).

Osynlig: qui oculis cerni non potest;
non aspectabilis (C. Tim.); till sin natur
o. (äfwen) qui in conspectum non cadit,
qui sub oculos non cadit; qui sensum,
aciem oculorum fugit l. effugit; blifwa o.
e conspectu abire; nusquam comparere
(Romulus subito sole obscurato non c-ruit,
C. de Rep. II. § 17); en stjerna blir o.
obscuratur, occĭdit, mergitur (Ov. Fast. I.
315. 656); Gud och själen äro o-a wäsenden ut
Deum, sic mentem hominis oculis non
videas (jfr C. Tusc. I. § 70); wara
närwarande i o. måtto animo adesse, quum
corpus procul absit; göra sig o. e conspectu
clam abire; sese abdere, abscondere,
subducere oculis alicujus; wara o. för ngn
oculos, aciem alicujus fugere; göra ngn l.
ngt o. obscurare, abscondere alqd; facere,
ut non cernatur.

Osyrad: non fermentatus (panis).

Osäglig: infandus (dolor, Vg.);
inenarrabilis (labor, L.); qui verbis dici, efferri
non potest; major quam ut verbis dici,
efferri, describi possit; (immensus,
immanis).

Osäker: 1. = owiss, i aktiv och passiv men.:
incertus; dubius; allt i denna werlden är o-t
in rebus humanis omnia incerta sunt; det
är o-t, när han kommer quando sit
venturus, incertum est; jag är o., hwad jag skall
göra quidnam faciam, incertus sum l.
haereo; wara o. i borgerliga lagen in jure
civili haesitantem esse (jfr ignarus legum,
haesitans in majorum institutis -, C. de
Or. I. § 40); osäker fordran, gäldenär
nomen incertum, impeditum; debitor, cui
fidem habere non possis; o. wän,
bundsförwandt amicus, socius incertus, dubiae
fidei; o-t steg incertus, instabilis gradus.
— 2. = icke trygg: infestus, non tutus,
intutus (via; terra). -het: uttryckes med
omskrifning af adj.: här råder en allmän o.
omnia incerta, intuta, infesta sunt;
personens o. dubia l. incerta fides hominis.

Osäll: miser; infelix; calamitosus. -het:
miseria.

Osämja: discordia; dissensio; lefwa i o.
med ngn dissidēre ab alqo.

Osökt: non quaesitus, non de industria;
få en o. anledning causam forte oblatam
nancisci faciendi alqd (jfr C. Tusc. I. § 74);
causa alicui forte (sponte) oblata est.

Otack: beneficiorum oblivio; gifwa ngn
o. i lön, löna med o. pro beneficiis
meritam gratiam non referre; o. är werldens
lön pro gratia odium reddi solet (T. Ann.
IV. 18); ubi beneficiorum memorem
invenias? ubi invenias, qui pro beneficiis
gratiam se debere existimet?

Otacksam: 1. om personer och deras
sinnelag: ingratus (animus, homo); beneficii
immemor (homo, animus); wisa sig o.
beneficii immemorem esse l. cognosci; bene
merito, -tis gratiam non reddere l.
referre. — 2. om saker: ingratus;
infructuosus; inutilis (labor, studium). -samhet:
ingratus animus; beneficiorum oblivio;
wisa o. beneficii immemorem esse. -samt:
ingrato animo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free