- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
399-400

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Randa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

praecipiti stare; in summo versari periculo. —
2. = streck, strimma: virga (panni - på ett
tyg); stria (hålkad r.); vena (i trä, marmor);
incisura (= linie i en hand, ett blad);
dagens första r. primus ortus diei; primum
diluculum.

Randa: 1. = omgifwa med rand:
marginare; margine circumdare, cingere. —
2. förse, pryda med ränder: virgis l. striis
distinguere; striare, virgare.

Randanmärkning (Randglossa): nota
margini ascripta; glossa.

Randas: dagen r. lux, dies oritur; dies
illucescit, dilucescit.

Randig: virgatus (v-ae bracae, Ppt. V.
10. 43); striatus; virgis, striis distinctus,
variatus; virgulatus (concha, Pn.).

Randning: striatura.

Rang: 1. i samhället: locus (hög r.
summus l.; lägre r. inferior l.; viribus,
ingenio, specie, virtute, loco, re extremi
primorum, extremis usque priores, Hor. Ep.
II. 2. 203-4); dignitas (ex humili loco ad
summam dignitatem perduci; dignitatis
gradus, C. de Off. II. § 65; aut ingenio
aut fortuna aut dignitate ab alqo
superari, de Am. § 71); ordo (Scipio nunquam
se inferioris ordinis amicis anteposuit,
C. de Am. § 69); honor (Sulpicius omnes
superiores - jurisconsultos -, quibus
honore par erat, scientiā facile superavit,
C. de Off. l. c.); gradus; fastigium
(Laetorio primi pili centurioni curatio f-o suo
altior dabatur, L. II. 27; ejusdem fastigii
civis; pari esse fastigio; ad fastigium
aliquod evehere provehere alqm, Vell. Pat.);
hög r. amplitudo dignitatis, altus gradus
dignitatis; innehafwa en r. locum,
dignitatem obtinere, tenere; ega högre r. än
ngn dignitate superare, praecedere alqm,
praestare alicui; hafwa konsuls r.
consularis dignitatis gradum tenere (C.); wara
ngn närmast i r. secundum esse ab alqo;
alicui proximum esse; gifwa ngn högre r.
dignitatem alicujus augere, amplificare;
wara med ngn lika i r. dignitate parem
esse alicui; efter r-n pro dignitate
cujusque; icke hafwa ngn r. nullo loco esse,
censeri; efter sin r. pro dignitate, suo loco;
häfda, göra gällande sin r. dignitatem suam
tueri; göra ngn r-n stridig de loco, de
principatu contendere, certare cum alqo;
rangens, bördens, lyckans företräden bona loci
l. dignitatis, generis, fortunae. — 2. i allm.:
locus; principatus; en talare af förste r-n
primarius, summus l. praestantissimus
orator; en talare af andre r-n secundus
quidam, medius quidam (jfr media officia,
secunda quaedam officia, C. de Off. III. §
14. 15), secundae sortis (Sen. Ep. 52)
orator; tillerkänna ngn främste r-n bland
talare oratori alicui primas, principatum
dare, deferre, tribuere (C.); göra ngn r-n
stridig de principatu contendere cum alqo;
hafwa, taga r. bland konstnärer inter
artifices numerari, censeri, locum, nomen
obtinere, sibi parare, assequi; ställa ngn i
samme r. med ngn alicui adaequare alqm;
eodem loco l. ordine habere aliquos.

Rangera: ordinare; disponere; r. efter
åldern ex aetate ordinare; hafwa r-de
affärer, wara r-ad karl rem familiarem bene
constitutam (fundatam) habere; r. en sak
rem expedire. -ing: ordinatio; dispositio.

Ranglig: gracilis.

Rangordning: dignitatum ordinatio.
-sjuk: dignitatis cupidus; ambitiosus.
-sjuka: ambitio; cupīdo honoris, honorum,
dignitatis (miserrima est a., C. de Off. I. §
87). -strid: dignitatis, honorum,
principatūs contentio, honoris certamen (C. de
Am. § 34).

Ranka, f.: pampĭnus; palmes; (frondes).

Ranka, v.: vacillare, nutare; rida r.
equitare in pede alicujus.

Rankig: vacillans; nutans; male firmus.

Ransaka: 1. i allm. (gammaldags):
temptare; pertemptare; scrutari (arculas
muliebres - ne quod - occultaretur telum,
C. de Off. II. 25); perscrutari; explorare;
animum l. sensus (intimos) alicujus
pertemptare, pertractare; r. sig sjelf mentem
suam excutere et explicare (C.),
introspicere. — 2. i juridisk men.: cognoscere
causam (i målet), de alqa re; quaerere de
re, inquirere in alqd. -are: explorator
(animorum Deus); r. i ett mål quaesitor,
inquisitor. -ning: cognitio, quaestio de
re (det senare i synnerhet r. i brottmål
medels tortyr); inquisitio; anställa r.
cognoscere, quaerere, inquirere; utan dom och r.
indictā causā.

Ranson: 1. = Lösen. — 2. = ration: rata
pars.

Rapa: ructare. -ning: ructus.

Rapp, n.: plaga; piskrapp (plur.)
verbera.

Rapp, adj.: celer; agilis; pernix;
(velox snabb); en r. karl homo promptus.

Rappa: 1. = kalkslå: tectorio inducere;
trullissare. — 2. r. om ngn: verberare;
flagello, fuste caedere.

Rappa åt l. till sig: arripere.

Rappa sig: properare.

Rapphöna: perdix.

Rapport: nuntius; stå i r. med ngn
commercium habere cum alqo. -portera:
renuntiare, referre, nuntiare (nuntiavit
centurio, factum esse, quod imperasset, T.);
mandatum referre, exponere, perferre.

Rappt: celeriter; velociter.

Raps, Rapsat: brassĭca napus.

Rapsod, Rapsodi: rhapsōdus, rhapsodĭa.

Rar: 1. = sällsynt: rarus (omnia
praeclara rara, C.); infrequens, insolens; det är
rart att se ngt sådant raro hoc videas; göra
sig rar infrequentem esse; raro venire
alqo. — 2. = förträfflig: rarus (poet.);
praeclarus.

Raritet: res rara (eximia, suavis,
mirabilis).

Ras, m.: (fr. race): genus; stirps; (djur)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free