- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
431-432

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Runda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Runda: 1. eg.: rotundare; (corrotundare);
r. perioderne sententias verbis finire l.
concludere, circumscriptione alqa sententias
concludere (C. de Or. III. § 198);
circuitus, ambitus, orbes verborum conficere
(ibdm); r-ad period apta et quasi rotunda
verborum constructio l. conclusio;
absoluta verborum conversio, verborum
circuitus (ibdm § 190, 191). — 2. r. en
summa: summam rotundare (Hor.),
corrotundare (Pn.).

Rundel: orbis.

Rundelig (Rundlig): largus; copiosus;
benignus. -ligen: large, largiter; copiose;
abunde.

Rundhet: rotunditas.

Rundhänd: largus; in dando liberalis;
munificus; benignus. -händhet: largitas;
benignitas; munificentia.

Rundning: rotunditas; rotundatio.

Rundstycke: ett litet mynt: (ungf.)
sextans.

Rundswarfwad: teres.

Rundt: 1. absolut: rotunde (formare). —
2. r. om, r. omkring: circa, circum (ss. prep.
och adv.); circumcirca (adv.; Sulp. ap. C.);
löpa r. (omkring) in orbem
(circum)currere; r. omkring i staden circum urbem; per
urbem; jfr Omkring. — 3. = frikostigt:
large, largiter, benigne; lofwa r. och hålla
tunt benigne promittere, tenuiter
praestare (promissa).

Runga: tremere, contremere, movere;
”hela jorden hon r-ar” contremit tellus.

Runka, v. tr.: movere, motare.

Runka, v. intr.: moveri; r. på hufwudet
caput quassare, quatere, agitare.

Runskrift: *literatura runica (runalfabet).
-staf: *baculus runicus l. runis incisum.
-sten: *cippus runicus.

Rus: crapula; ebrietas (quid non e.
designat?, Hor.); dricka sig ett rus vino se
obruere (C.); se inebriare; hafwa fått ett
rus madere (Pt., Tib.); vino obrutum
esse; potum, probe adpotum (Pt. Amph.
282) esse; sofwa r-t af sig crapulam
edormire, exhalare (C.), amovere (Pt. Ps. 1280),
vinum edormiscere (Pt.).

Rusa, v. tr.: ebriare, inebriare.

Rusa, v. intr.: 1. absolut: ruere; r. till
sitt förderf in perniciem ruere. — 2.
tillsammans med adverb l. prepositioner: a. r.
bort: propere se proripere, abire. — b. r.
emot (ngn): occurrere alicui; incurrere in
alqm. — c. r. fram: prorumpere;
proruere; procurrere. — d. r. in: irruere,
irrumpere, intro rumpere (rectā in aedes,
Pt.); r. in ibland fienderne in (medios)
hostes irruere; r. in på ngn irruere,
incurrere, invadere in alqm; adoriri alqm. —
e. r. ned: decurrere; praecipitem ruere;
praecipitari, se praecipitare. — f. r. på
(ngn): irruere, invadere in alqm. — g. r.
upp: consternari (Coriolanus velut amens
a sede c-tus amplexum obtulit matri, L.);
cooriri (ex insidiis); consurgere
(consurgite, triarii); magno impotu surgere. —
h. r. ut: erumpere; foras se jacere, se
proripere. — i. r. å stad: ruere (caeco
impetu).

Rusgifwande: inebrians.

Rusig: ebrius; temulentus; vino
obrutus; madens; madidus; vinolentus; vino
gravis; wara r. madere (non festa luce
madere est rubor, Tib.); ebrium et cet.
esse.

Rusk: tempestas turbida; pluvia;
caelum turbidum.

Ruska, v.: quatere, concutere, agitare.

Ruska, f. (löfruska): frons.

Ruskig: 1. om wäderleken: pluviosus;
turbidus. — 2. = illamående: male sanus; non
satis commoda valetudine. — 3. =
ohyfsad, owårdad: horridus; incultus; r-t
lefnadssätt: mali, corrupti, inquinat mores.

Russin: uva passa.

I. Rusta: (= stoja; lefwa i sus och dus):
strepere; tumultuari; luxuriose vivere;
bacchari; r. upp sin förmögenhet fortunas
l. bona luxuriā dissipare l. consumere;
hafwa r-t ut ad frugem rediisse.

II. Rusta: 1. intr.: bellum parare;
classem armare, ornare. — 2. rusta ut, se
Utrusta.

Rusta sig: r. sig till krig, resa bellum,
iter parare, comparare; se ad bellum
parare, ad proficiscendum parare; r. sig
till att gå ad eundum se parare l. ire
parare.

Rustad: paratus, instructus, armatus,
ornatus; lätt r. expeditus; tungt r.
graviter armatus.

Rustare (Rustibuss): nepos; asōtus.

Rusthåll: praedium ad equitem
alendum assignatum (jfr L. I. 43).

Rustkammare: armamentarium.

Rustning: 1. handlingsord: apparatus;
paratus; göra stora r-r (bellum) summa ope
parare; inställa r-na paratus belli
omittere, intermittere. — 2. det hwarmed ngn är
rustad, hans wapen o. dyl.: arma;
armatura; lätt, tung r. levis, gravis armatura; i
full r. armatus; afdraga ngn hans r. spolia
detrahere alicui, alqm spoliare.

Rustwagn: plaustrum; carrus.

Ruta: tessĕra, tesserula [tesserulae
omnes - (in) pavimento, Lucil. ap. Cic.; om
detsamma lacus hos Lucil.]; scutula;
qvadratisk r. quadrum, quadratum; r. i ett
fönster quadrum fenestrae; pl. specularia.

Rutig: tessellatus; scutulatus.

Rutin (routine): usus; exercitatio; ega
r. usu callere; expertum, exercitatum esse.

Rutsch: excursio.

Rutscha: excurrere; huc illuc cursare.

Rutschbana: currendi spatium.

Rutten: puter (l. putris); putidus;
putrefactus; putridus; cariosus (dens;
lignum); corruptus, vitiatus; wara r. putere,
putidum o. s. w. esse; ett r-t samhälle
corrupta civitas. -het: putrēdo; caries.

Ruttna: putrescere (corpus animale, C.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free