Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stjäla sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ngns hjerta (furtim) animum alicujus
(sibi) conciliare, devincere; alqm sibi
surripere (Hor.); - se insinuare alicui.
Stjäla sig: bort, undan clam l. furtim
abire, se subducere (eripe te morae, Hor.);
elabi; s. sig till att göra, att se ngt
surripere alqd (orator surripiat imitationem
oportet, C.); insidiando aut speculando
assequi (ut faciat, videat alqd, C. de Or.
I. 136; jfr. Hor. Sat. II. 5 - sic tamen ut
limis rapias, quid prima secundo cera
velit versu); s. sig in furtim introire, se
insinuare in domum; s. sig på ngn
obrepere, subrepere alicui; jfr Smyga sig.
Sto: equa.
Stock: 1. i allm.: stipes; truncus;
caudex l. codex; lignum; tignum (bjelke);
caulis (kålstock); öfwer s. och sten per saxa et
stipites (qua via difficilis, quaque est via
nulla -, Ov.); dum som en s. stipes (non
habet plus sapientiae quam lapis, Pt.).
— 2. ett slags straffredskap: numella;
columbar; nervus; sitta i s. in columbari
esse (in columbari collum ejus hau
multo post erit. In nervom ille hodie
nidamenta congeret, Pt. Rud. 888; jfr. id.
Mil. gl. 209 os columnatum poētae esse
indaudivi barbaro); sätta i s. in nervum
conjicere, nervo vincire. — 3. =
cylinderformigt trä, kafle, rulle: baculum;
cylindrus (wals). — 4. block, hwarefter ngt formas:
forma, formula. — 5. = låda: arca.
Stocka: 1. = förse med stock: ligno,
cylindro aptare. — 2. = forma på stock: ad
formam l. formā fingere; s. om, upp:
reficere, refingere. — 3. samla i stock (Stock
5): congerere, immittere; s. ord verba
excipere (reprehendendi causa),
reprehendere, calumniari.
Stocka sig: cogi; condensari; spissari;
coagulari; rösten s-de sig i swalget vox
faucibus haesit.
Stockblind: prorsus l. plane caecus;
stipite caecior. -eld: ignis ex crassioribus
truncis. -hus: robur; carcer;
ergastulum. -makare: cylindrorum fabricator.
-mästare: ergastularius. -mörk: ater;
tenebrosus.
Stockning: condensatio; coagulatio.
Stockros: alcea rosea. -werk (=
wåning): tabulatum; contignatio.
Stod: statua; (signum); jfr Bildstod.
Stoff: materia; se Ämne.
Stoffera: polire; exornare; ornare; s.
om reconcinnare.
Stoft: pulvis; ngns s. alicujus (pulvis)
cineres; jag är s. och aska pulvis et cinis
sum (pulvis et umbra sumus); kasta sig i
s-t (in pulverem), humi se abjicere, se
prosternere; ligga i s-t humi stratum
esse (haec altiora sunt, quam quae nos
humi strati suspicere possimus, C.),
jacere; (nullo loco esse); ur s-t framdraga
ex humilitate et obscuritate, ex tenebris
in lucem vocare, protrahere, excitare;
s-ts söner l. barn homines (ex humo nati);
homunculi.
Stoj: strepitus; tumultus.
Stoja: strepere.
Stol: 1. i allm.: sella; sellula (liten s.);
solium (länstol, tron); kungastol regium
solium; jfr Talarestol, Predikstol o. s. w. —
2. nattstol: sella pertusa; gå till stols
alvum exonerare. -gång: alvi exoneratio,
dejectio.
Stoll: cuniculus.
Stolle, Stollig: (homo) stolidus,
stultus.
Stolpe: i allm. påle: palus, stipes;
(milstolpe: miliarium) -; till stöd: fulcrum.
Stolt, adj.: 1. om l. till sinnelag l.
tänkesätt (i subjektiv mening): celsus, altus,
elatus (celsus et erectus et ea, quae
homini accidere possunt, omnia parva ducens,
C. Tusc. V. 42; jfr de Off. I. § 61; 66
ff.; erectum et celsum - vagari, de Or.
I. 184; rejecit alto dona nocentium voltu,
Hor. Carm. IV. 9; celsi praetereunt
austera poēmata Ramnes, id. Ep. II. 3.
342); magno animo; magni l. ingentis
spiritus (angebant ingentis spiritus
virum - den stolte mannen l. anden - Sicilia
Sardiniaque amissae, L. XXI. 2); quasi
generosus (Lat. Lex.); animosus (C. de
Sen. 72); magnus, magnificus, gloriosus
(förnäm, skrytsam - g-a illa sapientia, C.);
confidens (full af sjelftillit); ferox
(trotsig, som ej will böja sig l. wika - tum adeo
fracti simul cum corpore sunt spiritus
illi feroces, L. I. 31; angebatur ferox
Tullia nihil materiae in viro - ad
cupiditatem aut audaciam esse, id. I. 46; 6);
contumax (jfr Socratis libera contumacia
a magnitudine animi ducta, C.);
superbus (högmodig, öfwermodig, C. de Am. 50);
arrogans (inbilsk); fastidiosus (högfärdig);
insŏlens (hänsynslös); horridus (stel, se
detta ord); s. sinne magnus, celsus, elatus
animus; orättwisan retade den s-e mannen
ingentis spiritus virum angebat injuria;
wara för s. till att (bedja) majori
(ferociori) animo (spiritu) esse, quam ut (veniam
petat); ad preces descendere nolle;
animum inducere non posse, ut -; s. sätt,
wäsende morum superbia; fastidium; s.
öfwer ngt elatus, sublatus alqa re;
(conscientiā ac famā ferox exercitus, T. Agric.
27); blifwa s. af ngt efferri alqa re; jag
känner mig s. af hans wänskap ejus amicitia
gloriari mihi videor, a-m mihi honori l.
decori esse sentio. — 2. i objektiv mening:
magnificus, splendidus, (gloriosus),
magnus; superbus, amplus; s-a ord, s. namn
magnifica vox (C.), verba magnifica,
gloriosa (gloriae plena); nomen magnum,
magnificum (illustre); ett s. palats domus
magnifica, ampla, dignitatis plena (C. de
Off. I. 138); (superbi postes, Vg.).
Stolt, adv.: (jfr Stolt, adj.): magnifice
(incedere insignibus ornatum, L.);
magno animo; ferociter (trotsigt, spotskt);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
