Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 2. Det äldsta Sweawäldets särskilta folkgrenar och förnämsta orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rällinge 3). Dessutom må det märkas, att de Södermannako-
nungar, som Sturleson känner i 7:de eller 8:de generationen före
Harald Hårfager, infunno sig i Upsala för att offra, "såsom
sedwana war" 6). Få wi på Sturlesons ord sätta tro till
detta, så bewisar det tillräckligen, att äfwen Södermanland er-
kände Upsala såsom den ort hwarest dess innewånare woro skyldiga
och wana att offra. ^
Det westligaste af de förr omtalade folklanden war Fjerd-
hundra. Då de alla tillsammans utgjorde Upp-länderna, men
dessas westliga gräns, till följe af Upplandsslagens egen upp-
gift, war Säwa ström (Sagån), följer af sig sjelf, att denna
också war westgränsen för Fjerdhundra. ^ På andra sidan om
Säwa ström bodde, ester landskapslagarnes bestämning, West-
männen. Man har lagt wigt 7) på den omständigheten , att
Sturleson med ordet eller sammanbinder Westmanland och
Fjerdhundra, och deraf slutat, att i de äldsta tiderna det ena an-
tingen helt och hållet eller till någon betydlig del warit det
samma som det andra. En sådan slutsats har dock betänklig-
heter. Sturleson handlar på det ifrågawarande stället8) gan-
ska tydligt icke om äldre tider, utan om sin, men denna war
icke så mycket aflägsen från den, på hwilken Birger Magnuss-
sons Uplandslag blef redigerad, att ett olika förhållande kun^nat
äga rum. Nu har wäl den inhemska lagen, som tydligt skiljer
emellan Westmanna- och Fjerdhundraland, så mycket mera tro-
wärdighet framför en utländsk och endast några decennier äldre
historieskrifware, hwilken synes identificera båda namnen, som
åtskillnaden är i bättre öfwerensstämmelse både med det sätt, på
hwilket wi måste tänka oss landskapens uppkomst, och med det
3) Jfr. Iduna, 8:de h.
6) Yngl. S. c. 42.
7) Geijer, Om swenska Förbundsförfattningen, i Iduna, 9:de h. ff.
206, 229. Swea Sikes H. L s. 435.
8) Olof d. Hel. S. e. 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
