Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 5. De swenska folkstammarnes äldsta religiösa lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i de gamla urkunderna 1), kans^e äfwen någon gång om nor-
dens folk ; men det gällde kkkappt mera , åtminstone icke all-
männeligen, när historien har något om dem att sörrälja. Wid
denna rid finnas hos dem ordentligt inredda tempel ^). Des-
sa synas hufwudsakligen hafwa warit af twenne slag , nemligen
antingen egekktliga folk- och nationaltempel, tillhörande någor
större samhälle (de så kallade höfur-hof, Eigils S. p. 256.
Tilläggen i Olof Tryggw. S. Rafkks öswers. III. 96.), eller
ock uppbyggde af de enskilte bökkderne wid deras gårdar och
fåledes endast enskilt begagnade 3). Då dock de större fam-
hällena årnkinstone till en början icke woro annar ån srörre fa-
miljer , d. ä. då alla deras medlemmar sinsemellan woro be-
slägtade, kunde skillnaden mellan familjtempel och folkrempel
näppligen wara fullkomligen stadgad. De ena öfwergingo säkerr
ofta i de andra. Och af jkk större saknhälle ett tempel nyttja^
des, desto större måste det efter regeln warit. Af egentliga
familjtempel beskrifwes ett eller akknat såsom litet och liggande
enstaka 4): dock funnos äswen ensliltas tempel, som icke woro
obetydliga; således uppgifwes ett sådaut hafwa hållit hela hun-
1) Bland sädana ftällen må märkas Hyndl. lj. skx. 11; Eyrb. S., c. I0,
och kauske äfwen Landn. , f. 257.
2) Sådana omtalas redan i den äldre Edda. Asarne byggde altaren och
tempel (Haurg ok hof); Wölkisp. 7. Njord rådex öfwer ^^hof ok
haurg^ ; Wasthx. 38. ^
^) Om ätskilliga afde förstnämda ^enast mexa. Om tempel (offerhus), upp^
byggde af de enskilte bönderna wid deras gärdar, kunna följande skäl-
len efterfes: Watnsdæla S. p. I04.; Eyrb. S. p. II; Lard. S. p.
67; Floam. S. p. 236; Miiller S. B. I. 87, 9I. ^en i Marcus-
fons ena Sagafamling tryckta Katnæsingasagan , hwilken skall inne-
hålla en märkwärdig beskrifning pä ett hedniskt tempel, hax Förf. icke
s^^tt. Af några bland de^sa tempel suu^nos i sagoskrifwarnes tider
lemningax ännu öfxiga, dem fagoskxifwaxne fjelfwe haft ti^^^^^^ att
betxakta.
4) Watnsd. S., p^ I05.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
