Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 1. De borgliga tilldragelserna under konungarne Erik Emundson, Björn, Erik Segersäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thiodkonung, d. ä. kon:ing öfwer^^ hela Sweafolk^), att han
lagr Wermland under si^^ "och tagit skatt af alla markbygderna,"
att han "kall^de hela Westergörland, norrut ända till Swine-
sund och i wester långsår hafwet (it wesrra allt med l)afi,
fåledes äfwen det senare Bohuslän), för sitt rike2)," ock^ atr
han till och med hade anspråk på Norge , srån hwilka dock
Harald Hårfager twingade honom att asstå, likasom den siste
fkall hafwa warit honom öswerlägsen under härnad i Werm-
land3). Widare år berättadt, huru Erik äswen fejdade österut,
huru han segrade i Finland, Carelen, Esthland, Curland, och
huru man ännu i Olof Skötkonungs tid söregaf sig äga min-
nesmärken af hans widtomfattande bedrifter 4). Allt detta k an
wara sannt: för Isländarne kunde det wara bekant; inge::
enda omständighet talai^^ deren:ot. Snarare bestyrkas upp-
gifterna från annat håll. Således intages i de twenne konunga-
längder, fom efrer all sannolikhet hafwa swenskt ursprung3),
och som äro de enda ur^^under, jemte hwilka Isländarne i det
isrågawarande ämnet förtjena någon srörre uppmärksamher, den
plats, som enligt de isländska uppgisterne ungefärligen skall till-
höra Erik Emundsson, också af en Erik (Wäderhatr). Men
icke heller talar någon annan omständighet än dessa mycket
yngre och förmodligen blort på traditioner grundade antecknin-
gar för uppgifternas riltighet: denna må alltså bero på an-
gisna auetoriteter.
Efter Erik sätter^ Sturleson hans son Björn, men wet om
denne icke mer än att han regerar 50 år6), och att hans rike
warit "starkr och utäktigt, utan brist," liksom att han sjelf war
1) Harald Hårf. f. e. 3. Landn. p. 3.
2) Har. Härf.f. e. 14.
^) Har. Hårf^ f.^ e. I4, I5.
4) Ol. Harald. s. e. 81.
5) Scr. rer. snec. I. p. 2, 14.
6) Har. Hårf. f. e. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
