Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 7. Christendom från England - 8. Den helige Sigfrids historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wisar, huru de kyrkliga^ grundsatserna redan wid christendo:nens
första uppträdande på skandinavisk botten blefwo bewakade.
Uto:n de nän:da lärarne on:talas af Adamus en Engels-
man, wid namn Wolfred, som, hänförd af kärleken till den gu-
domliga läran wid san:ma tid som de anförde slall hafwa pre-
dikat för Swenskarne. På hwilka ställen i Swerige han arbe-
tade är icke omnän:dt. I sin ifwer fkall han hafwa försmädat
och slutligen sönderhuggit bilden af en Gud wid namn Torstan
(Thor?). Swenskarne, häröswer uppbragte, nedgjorde ifraren.
För sin uppgift anför Adamus ingen a::etoritet, :nen betygar
blott att berättelsen är sanning 8).
8.
I wåra undersökningar om Engelsmäns werksa:nhet för
christendoms införande i norden och särskilt i Swerige måste
nödwändigt tilldragelser ingå, som äro af stor wigt, men som
icke förr än nu knnna tagas i betraktande, då de stå i närmaste
fämmanhang n:ed hwad son: nyss blifwit anfördt. Wi mena
Olof Skötkonungs dop werkstäldt af en Sigurd eller Sigfrid,
och den fenares öfriga werksamhet i Swerige. Wi wilja till
en början handla om källo:na för dessa tilldragelsers historia.^
De äro dels isländska, dels swenska. De förra sa:n:na::-
slyta med källorna för historien on: den norska konungen Olof
^ryggwafon. De urku:^der, i hwilka denna innehålles, on:tala
ej blott, huru konungens hofbiskop Sig:trd war werksam i Nor-
ge, utan äfwen, huru han ester Olofs död öfwergick till Swe-
rige och der predikade. Tillförlitligheten af dessa berättelser
beror för det första på den tillsörlitlighet urkunderna i det hela
1in^ite snnt designati , sed nnnsqnisqne episcopornm , a Rege ve1
popnlo a^snmtns, commnniter ædiiicat ecelesiam, et cirenenntes re-
gionem qnantos possnnt ad ehristianitaten^ trahnnt, eosqne gnber-
nant sine invidia qnamdin vivant. De sista orden öfwerenf:än^-
ma kuapt med de faeta Adamus sjelf berättar.
8) H. E e. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
