Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 8. Den helige Sigfrids historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fremmande i ärender, som wanligen skötres af munkar och läg-
re prester. Wi an:aga den fö:flaring so:n erbjudes, att Sig-
srid icke war erkebiskop i York, utan endast i York blifwit or-
dinerad till hedningabiskop, och att således wid bestämmandet
af hans wärdighet ett fel, men ett icke betyda:tde och icke a^-
deles owanligt fel blifwit begånget. Icke heller wilja wi läg-
ga någon stor wigt derwid, att Englands konung icke hette
Mildred utan Ethelred, ehuru i afseende på denna omständig-
her wi icke kunna åtnöjas med den alltsör rymliga och således oan-
tagliga förklaringen, att namnolikheten skall haswa uppkommir
ge::om ett oriktigt läsande af anglosariska bokstäswer. Wi
medgiswa heldre, att antingen okunnigl)er eller ben:ödandet arr
låta den engelske konungens namn uttrycka någon honom till-
hörig christlig dygd kan hafwa warit en anledning till namnet
Mildred. Men om således också dessa betänkligheter kunna
undanrödjas, äro ännu and:^a öfriga, hwilka kanske ligga djupa-
re. I legendnppgifterna sinnes ett eller annat drag, fom hän-
tyder på efterbildning af en äldre tillräckligen bekant historia.
Den swenske konungen är hedning, men förståndig, frikostig,
mild och wälwillig mot de christne: detsamma berättas om en
annan swensk konu::g, nemligen^ den son: i Ansgarii leswerne
berättas hafwa gifwit anledning till nyssnämde apostels upp-
rrädande i Swerige. Denne senare kon:ingen affärdar en be-
skickning till Tyskland ; legendförfattaren måste låta den förre
wända sig till England, då det war bekant att den lärare, hwars
lefwerne han wille fö:fälja, warit Engelsman. Den ene wän^
der sig till Tysklands srome Ludwig, den andre till Englands
Mildred. I England såwäl som i T^^land öswerlägges
om saken wid offentliga riksförsamlingar 1). Den som affär-
1) 1^rædictns Angnstns in pnblico conventn optimatnn^ Sneornm
cnm sacerdotibns tractare cæpit. &c. Vita Ansg. Desfa ord
gälla wäl egentligen om misfioneu till Dai^mark, men ligga dod tillräd-
Sn^eiiska kyrkans hiftoria. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
